Antalet snokar har minskat i Sverige, enligt Kristin Löwenborg, doktor i ekologi vid Stockholms Universitet, kan utvecklingen kopplas till förändringar inom lantbruket.
– I dag har vi färre gårdar, produktioner med enbart ett djurslag och många hästgårdar belägna nära storstäderna. Det har gjort att många platser där snoken tidigare kunnat lägga sina ägg har försvunnit, säger hon.
Hennes avhandling visar att gödselstackar och komposter utgör en fördelaktig miljö för embryoutvecklingen av snokägg.
– Snoken har anpassat sig till den omgivande miljön och är unik i att, som äggläggande reptil, överleva i ett så kallt klimat. Det finns inga naturliga platser som är tillräckligt varma för att snokens ägg ska klara sig, säger Kristin Löwenborg.
Och tillägger:
– Den värme som uppstår i stacken är en förutsättning för att embryona ska överleva. Just gödselstackar är ett bra näste för snokar eftersom de håller en jämn och hög värme.
Enligt Kristin Löwenborg trivs äggen bäst i stackar med hästgödsel eftersom den gödseltypen släpper in mer syre i stacken.
– Äggen behöver syre. Problemet för snokar som lagt sina ägg i hästgödsel är att dessa gödselplattor i många fall är små och måste tömmas ofta. Vill man hjälpa snoken och har man möjlighet så kan man undvika att tömma gödselplattan i perioden mellan slutet av maj och mitten av september. Då hinner snokens ägg kläckas under den tiden, säger hon.