Färre ängsmarker - ett hot mot biologisk mångfald
Den rödlistade ängsgenetianan är en av de arter som riskerar att dö ut när ängsmarkerna blir allt färre.
Ängsgenetiana, även känd som bittersöta eller ängsstålört, förekommer över hela landet - men på allt färre ställen. Denna rödvioletta sommarblomma är nämligen beroende av slåtter varje år, och i takt med att ängsmarkerna i landet minskar i antal försvinner förutsättningarna för växten. När det väl ha skett finns det ingen återvändo.
Tidigare fanns det ett nätverk av ängsmark över större delen av landet, något som är viktigt för spridningen av arter. Fjärilar och andra pollinerande insekter behöver nämligen ängar i ett nätverk för att överleva. Och utan dem får ängsgenetian och andra typiska ängsblommor det svårt.
Endast en halv procent av ängsmarken återstår
I dag finns bara en halv procent kvar av den ängsmark som fanns för hundra år sedan, enligt en debattartikel i Skaraborgs Allehanda.
– Nu glesar vi ut det här nätverket och det gör att de dör ut och inte kan återinvandra, säger Dan Mangsbo på länsstyrelsen i Värmland, till SVT.
Just nu genomför Dan Mangsbo en kartläggning av ängsgentianan i Värmland. Resultatet av den är nedslående. 2003 fanns ängsgentianan på 55 platser i länet, nu finns den bara på 40. Om ängsmarkerna fortsätter att försvinna i samma takt så ser det mörkt ut i framtiden.
Slåtter i finnmarkerna
I Värmland var det ofta invandrade finnar som börjar slåtta ängarna när de kom på 1600-talet. De slog ängarna på sommaren, lät gräset ligga och torka innan det togs om hand som vinterfoder för djuren.
Resultatet blev en näringsfattig mark som passade arter som ängsgentiana, slåtterblomma och ängsskallra perfekt.
Enligt naturforskaren och Linnélärjungen Anders Jahan Retzius har ängsgenetianan ändvänts som ersättning för humle i ölbryggning.
"Blommar om sena hösten på öpna lågländte ängar och betesmarker. Ätes af Fåret, men Koen och Hästen låta den stå. Den är tämmeligen bitter, och kan derföre lik såwäl som fältgentiana nyttjas på dricka i stället för humle."
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)
LÄS MER: "Gör om artskyddsförordningen" (DEBATT)