De tio hektaren är delade i tio fält. Karl-Erik Becker vill riva stenmurar för att få två eller tre rationella brukningsenheter, men nekas av länsstyrelse och domstol. Om domen står sig kan han inte att ta sig till ett av skiftena.
På sluttningen mot Hornborgasjöns södra strand köpte Karl-Erik Becker för snart tre år sedan cirka tio hektar spannmålsmark. Han började med att gräva och röja bort minst 1 000 kubikmeter stubbar, träd och grenar för att frilägga de många stenmurarna.
– På vissa ställen gick växtligheten nio meter ut från muren så det syntes inte mycket av dem. Min intention när jag köpte var att ta bort murarna, annars hade jag aldrig gjort affären, säger Karl-Erik Becker.
För att ta sig in med maskiner och redskap vidgade han fyra av öppningarna. Det slutade med att en granne anmälde honom till länsstyrelsen som i sin tur anmälde honom till åklagare för miljöbrott. Karl-Eriks ansökan om att få ta bort åtta stenmurar på sammanlagt 900 meter avslogs.
En av öppningarna får vara kvar som den är medan övriga tre ska återställas. Om så måste ske innebär det i praktiken att Karl-Erik Becker inte kan ta sig till och bruka ett av skiftena eftersom skördetröskan med 20-fotsbord inte kommer emellan.
Han begärde överprövning och i mitten av april kom Mark- och miljödomstolen i Vänersborg med sitt utslag som gick helt på länsstyrelsens linje.
– Å ena sidan vill myndigheterna att vi ska hålla odlingsmarken öppen, men å andra sidan ska man inte få bruka den med någon form av lönsamhet. Detta är ganska sur och smaskig jord så du får fruktansvärda körskador om det inte går att komma in från flera håll, förklarar Karl-Erik Becker.
Han arrenderade under en period på 1990-talet den aktuella marken i åtta–tio år men slutade för att arbetet var så tidskrävande. Nu har han köpt in sammanlagt 51 hektar för totalt 4 miljoner kronor för att kompensera sig för mark som blivit obrukbar till följd av höjningen av Hornborgasjön.
– För att vara här i området är avkastningen helt acceptabel. Ett normalår kan jag få 4,5–5 hektar havre, säger Karl-Erik Becker.
Om domen står sig ser han inget annat alternativ än att beskoga marken. I första hand vill han ställa om och plantera gran.
– Tydligen föredrar staten skog framför odlingsmark, säger han syrligt.
