"Får de bara gå ut ibland är de glada"
Så länge de tycker det är roligt kommer Inger Sundberg och Calle Johansson på Vinterhälla gård att fortsätta sin ekologiska mjölkproduktion.
Dagsljuset kämpar för att ta sig igenom den jämngrå molnigheten när Tobbe Blomberg strax efter klockan åtta på morgonen öppnar dörrarna ut mot rasthagen på Vinterhälla gård utanför sörmländska Hölö.
Lugnet efter mjölkningen hänger kvar inne i ladugården, med tre rader kortbås för de 43 korna, och någon brådska ut i kylan verkar det inte vara.
Sedan årsskiftet rastas Vinterhällas uppbundna djur två gånger i veckan, i enlighet med de nya ekoreglerna. För enkelhetens skull släpps en rad ut åt gången.
– Det har inte varit någon dramatik alls. Vi trodde de andra raderna skulle stå och skrika när de andra gick ut. Men kor är så förnöjda när de har bra mat och vatten. Får de bara gå ut ibland är de glada, säger Inger Sundberg som driver Vinterhälla med maken Calle Johansson.
Redan i höstas började de förbereda sig genom att släppa ut korna i rasthagen bakom ladugården. De märkte direkt att drivgången behövde extra förstärkning och fyllde på med 50 ton krossad betong.
Själva rasthagen består av en bergsknalle som tidigare var täckt av en grässvål. Den gick det dock snabbt för korna att trampa sönder, så även där blir det åtgärder framöver. Calle Johansson funderar samtidigt på att påla fast en borstanordning så att korna kan klia sig när de ändå är ute.
– Man tycker ju att de kunde vara lite ordentliga när de går ut. Slicka sig om benen och göra sig lite snygga. Men de står ju bara där, ler Inger Sundberg.
Enligt reglerna ska rastningen vara i minst femton minuter per gång, och det är ungefär så länge som Vinterhällas kor får stanna ute. Under tiden passar Inger, Calle och medarbetaren Tobbe på att ströa, göra rent vid foderbordskanter och vattenkoppar samt ta sig en kopp kaffe.
När djuren kommer in igen byter de plats på namntavlorna efter hur djuren har ställt sig och programmerar om fodervagnen.
– Vi var oroliga för att det skulle bli rörigt att hålla reda på brunsterna. Men de hinner fortfarande gå och lägga sig efter mjölkningen så att vi hinner se flytningarna innan de går ut, säger Inger Sundberg.
undefined