Extremväder sätter fokus på dikning
Täckdikning ligger helt i linje med regeringens ambitioner att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Nu behöver myndigheterna visa på samarbetsvilja och snabb handläggning. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
De skördehöjande effekterna med dränering är välkända och fördelarna är många. Det är ett långsiktigt underhåll som behöver göras, men som ofta kan bli en av de saker som skjuts på framtiden när lönsamheten inte tillåter och andra investeringar måste prioriteras före. Alla bygder och gårdar har sina utmaningar, antingen där det är huggsexa på åkermark i slättbygderna eller som i de norra delarna av landet där markpriserna är lägre och arrendena är många. Vem som ska stå för investeringskostnaden, markägaren eller arrendatorn, är knäckfrågan. Hulda Wirsén och Johan Liljebäck som driver Stora Mu i Överkalix i Norrbotten har valt att täckdika och kalka även arrenderad mark. Investeringen motiveras särskilt av att den korta odlingssäsongen kan starta tidigare och ger vinster i form av höga vallskördar till bra kvalitet. Däremot har de likt många andra problem med att få tag i entreprenörer. Även detta har de löst själva genom att investera i egna maskiner.
Sverige har öronmärkt 400 miljoner kronor för täckdikningsstöd. Fram till slutet av januari har 762 ansökningar beviljats och målet är 1400 stycken under den sökbara perioden från 2023 till 2027. Investeringsstödet räcker förstås till enbart en del av kostnaderna. Det är dock väl nyttjade gemensamma medel som leder till en stabilare växtodling med högre skördepotential, som i sin tur kan leda till en ökad livsmedelsproduktion och en höjd beredskap. Det går helt i linje med regeringens ambitioner i Livsmedelsstrategin 2.0. med en ökad livsmedelsproduktion.
Det handlar också om att myndigheterna behöver visar på samarbetsvilja och snabb handläggning. Västra Götaland, Skåne och Östergötland är länen där flest ansökningar till täckdikningsstöd har beviljats. Lyckade samarbeten är en framgångsfaktor, exempelvis arbetet med fältvandringar och att visa upp positiva satsningar som LRF Öst har gjort ihop med länsstyrelserna i Östergötland respektive Örebro och som vi berättar om i Land Lantbruk nummer 8. Torka och översvämningar som har drabbat regionerna under senare år gör att frågan har fått större uppmärksamhet. Ska det komma något konstruktivt ur de extrema väderhändelsernas förödande påverkan så är det att visa på de negativa samhällskonsekvenserna och vikten av förebyggande åtgärder.
En osäker omvärld kryddat med ett oförutsägbart klimat visar på vikten av att inte skjuta åtgärder som täckdikning på framtiden. Varje hektar räknas med högsta möjliga potential.