Det började förra veckan med att några tidigare leverantörer till Dalsjöfors på egen hand sålde grisar till Tyskland. Djurtransporterna går med färja från Trelleborg till Rostock eller Sassnitz och ytterligare cirka en timma på landsväg innan de når slakteriet.
Den här veckan hakar Dalsjöfors självt på och skickar tre lass med 180 grisar i varje. Slakteriet har förhandsbokat ytterligare 3–4 lass i veckan i 5–6 veckor. Totalt kan det alltså komma att handla om en bit över 3 000 slaktsvin.
– I grund och botten är det ett avsättningsproblem för charkråvaror. Vi är helt chanslösa mot importen och de överstående grisarna riskerar att bli ett djurskyddsproblem som drabbar bonden. Vi har haft en diskussion med en veterinär här på bygden och detta är vårt sätt att släppa på trycket i systemet, säger Magnus Larsson, VD på Dalsjöfors.
Han bedömer att det i dagsläget finns cirka 200 000 för många grisar i Sverige. Produktionen triggades av de höga priserna förra året och för första gången fick uppfödare uppleva hur slakterierna tackade nej till grisar i december, en tid på året när det normalt är slagsmål om djuren.
– Om inte produktionen minskar kommer överskottet att leva vidare. Efterfrågan står inte i paritet till volymen, menar Magnus Larsson.
Det tyska slakteriet betalar 12,50 kronor kilot med transportkostnaderna avdragna. Dalsjöfors egen notering sänktes förra veckan med 25 öre till 11,75 kronor för att täcka kostnaderna för exporten.
Grisarna kommer från Skåne och har bara några mil till färjan. Resan över Östersjön tar cirka 5 timmar och när transporten lämnar Sverige gäller inte längre åttatimmarsregeln utan EUs 24-timmarsregel vid export. Grisarna levereras därmed med god marginal. Transportbilen hinner fram och tillbaka inom ett dygn.
– Leverantörerna tycker att detta är okej. Vi kommer bara att jobba med skånska bönder och vi har såpass många där att det inte blir aktuellt att hämta grisar längre upp i landet. Vi satt i valet och kvalet förra veckan och kom fram till att av två dåliga alternativ är detta ändå det bästa, säger Magnus Larsson.
Han menar att situationen är lika pressad för alla slakterier även om möjligheterna att bli av överskottet ser lite olika ut.
– Noteringarna och avtalstilläggen ser olika ut men i slutändan skiljer det bara ören mellan bästa och sämsta betalning. Branschen måste få en mer transparent prissättning så att våra kunder ser vad varorna verkligen kostar. Som det är nu finns det inga marginaler, säger Magnus Larsson.