Kristina Hansén

Person inspekterar honungsutrustning i livsmedelslokal.

Yngve Kihlberg 6.jpg

Ett svagt surr hörs runt bikuporna. Långt in på hösten är bina fortfarande aktiva. Värmen är ett av hoten mot bisamhällena som borde göra sig redo för vintern. Det överskuggas av de omfattande bedrägeriproblem som fått EUs honungsmarknad att braka samman.– Det berör inte bara honungen och oss relativt få biodlare utan hela livsmedelskedjan eftersom bina är så viktiga för skördenivåerna och matproduktionen, säger Yngve Kihlberg, yrkesbiodlare med 250 bisamhällen norr om Halmstad och ordförande för branschorganisationen Biodlingsföretagarna.Honung är det livsmedel som det kommer in flest varningsmeddelanden om fusk om till det EU-gemensamma kontrollsystemet. I en uppmärksammad granskning från EU-kommissionen förra året visade det sig att 46 procent av importhonungen innehöll annat än just honung, främst rissirap och andra sockerlösningar.För biodlarna var det ingen nyhet. Något är fel när snittpriset på honung från världens största honungsexportör Kina är under 1,3 euro per kilo medan produktionskostnaden i Europa är 6–7 euro enligt Yngve Kihlberg.

Bin.jpg

<h2>Ny metod för att spåra DNA</h2>Problemet är att de validerade analysmetoderna som myndigheterna tillämpar inte är tillräckligt skarpa för att avslöja bedrägerierna.– De som fuskar med honung har lärt sig att modifiera sina produkter så att de lurar analysen.Men i Estland har en ny metod utvecklats för att spåra DNA från bin och nektargivande växter i stället för att fokusera på sockersammansättningen i honungen. Den nya tekniken testades av den tyska yrkesbiodlarorganisationen tidigare i år och resultatet var nedslående. Av de 30 burkar som köpts in från livsmedelsbutiker skickades prover både till Eurofins laboratorium för att analyseras enligt traditionell metod och till Estland där DNA-tekniken tillämpades.– Eurofins godkände samtliga burkar. Till och med det falska referensprovet blev äkta honung. Det estländska företaget underkände 80 procent av proverna, berättar Yngve Kihlberg.

Biodlare undersöker en honungsram i en processanläggning.

Honung 2.jpg

På initiativ av den europeiska paraplyorganisationen European Professional Beekeepers Association (EPBA) görs motsvarande tester nu över hela EU. Sverige är inget undantag. Branschorganisationen Biodlingsföretagarna har köpt honung från svenska livsmedelsbutiker och väntar de estländska provresultaten runt årsskiftet. När de finska kollegerna fick sina provsvar i oktober visade det sig att över 60 procent av honungen var förfalskad. All inhemskt producerad honung var däremot äkta. Yngve Kihlberg väntar sig att de svenska resultaten hamnar i närheten av de finska.– Vi vill uppmärksamma problemet och hjälpa butikerna att ta bort fusket från sina hyllor. Många gånger är de inte själva medvetna om fusket.Livsmedelsbutikernas egna varumärken är förknippade med högre risk. Det beror på att honungen är tappad utanför Sverige där det ofta är betydligt svårare att säkra spårbarheten när importhonungen byter händer mellan länder.– Honungen importeras till ett land, exporteras till ett annat och så fortsätter det tills man tappat spårbarheten. På så vis lurar man hela systemet.

LYSSNA: <a href="https://www.landlantbruk.se/matmygel-drivs-av-gangkriminella">Matfusk drivs av gängkriminella</a>

Priset på en exklusivare honung pressas genom att spädas ut med billigare sockerlösning och blandningarna går lätt under radarn. Det finns misstankar om att honung som exporteras från Kina prepareras med modifierade bakterier som ändrar sockersammansättningen i fuskhonungen för att den ska klara myndighetsanalyserna.– Det är stora pengar inblandade och det är därför det fortsätter.<h2>Nytt EU-direktiv mot honungsfusk</h2>Men en förändring kan vara i sikte. I våras klubbades det nya EU-honungsdirektivet som syftar till att motverka bedrägerier genom skärpta märkningsregler, bättre analysmetoder och ett nytt spårbarhetssystem. De uppdaterade reglerna förhandlades fram på bara ett år, närmast rekordtid.– Påtryckningarna från branschen var väldigt hårda eftersom den är nära att krascha.Enligt de nya märkningsreglerna måste exempelvis blandad honung från olika partier märkas ut med procentuell fördelning av samtliga ursprungsländer.– Det kommer göra det lättare för konsumenter att göra aktiva val.Senast 2026 ska EU-direktivet träda i kraft i medlemsländerna.– Vi jobbar stenhårt för att få svenska myndigheter att påskynda implementeringen.

Honung.jpg

Intrycket hittills är att det går alltför långsamt, enligt Yngve Kihlberg. Bland annat på grund av bristande resurser på Livsmedelsverket som är huvudansvarigt. Frustrationen delas med de europeiska kollegerna i det europeiska biodlarnätverket EPBA. Medlemmarna i framför allt Syd- och Centraleuropa vittnar om en stor desperation.– I Ungern är det en fullständig katastrof. Bulkpriset är 1,5 euro per kilo och ändå köper ingen. Uppköparna förväntar sig ett ännu lägre pris.<h2>Skattefinansierade resurser föreslås</h2>Läget i Sverige bedöms som något bättre men även här har de senaste säsongerna kantats av problem med osålda lager på grund av låg efterfrågan.I produktionslokalen som Yngve Kihlberg hyr på Röllike gård i Getinge står färdigpackade kartonger med honung från årets skörd. Det är burkar som ska säljas på marknader och i gårdsbutiker men det mesta av årsskörden på ungefär 10 ton säljs via östgötska Vångahonung, en av Sveriges större biodlare och honungstappare.Bulkpriset på svensk honung är cirka 45 kronor per kilo. För några år sedan var det uppe på 60 kronor. Men inte heller det räckte för att täcka produktionskostnaderna på runt 70 kronor kilot.– Följden blir att det inte går att investera i verksamheten. Man kan inte ta ut vettiga löner och det är hopplöst att anställa folk, konstaterar Yngve Kihlberg som hör oroande signaler även från sina svenska kolleger.

Yngve Kihlberg 5.jpg

Sommaren 2024 presenterades den statliga utredningen om stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan. Den föreslår betydligt större skattefinansierade resurser för att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen ska kunna arbeta aktivt med att avslöja bedrägerier, bland annat genom en nationell specialiststyrka anställd vid Livsmedelsverket. Att det avsätts mer medel än i dag är grundläggande för att motverka fusket enligt Yngve Kihlberg.– Det finns ingen chans att dagens få handläggare ska kunna klara ut och hantera förekomsten av allt livsmedelsfusk i Sverige.<h2>”Som fuskare ska man inte gå skadefri”</h2>Hårdare påföljder för dem som ertappas måste också till anser han. 2018 avslöjades ett fall där honungen som sålts till en svensk uppköpare visade sig vara kinesisk, inte svensk som bedragaren hade uppgett. I tingsrätten dömdes säljaren till villkorlig dom och samhällstjänst för grovt bedrägeri. Efter överklagan blev straffet villkorlig dom och 5 000 kronor i dagsböter.– Som fuskare ska man inte gå skadefri utan det behövs näringsförbud och ett rejält straff. Annars är det bara för bedragarna att försöka en gång till.

<h3>Utmarkens bigårdar</h3>Drivs av: Yngve Kihlberg, biodlare sedan 2005, biodlarmästare och växtodlingsagronom.Plats: Utgår från Getinge norr om Halmstad med 250 bisamhällen utspridda inom ett pars mils radie.Verksamhet: Honungsproduktion och pollineringstjänster inom lantbruket.Försäljning: En mindre mängd för den lokala marknaden och en större i bulk via återförsäljare.

<h3>Ny analysmetod mot honungsfusk</h3>Europeiska biodlare kartlägger nu förekomsten av fuskhonung på initiativ av paraplyorganisationen European Professional Beekeepers Association (EPBA). Honung köps in i livsmedelsbutiker och prover skickas till ett laboratorium i Estland där en ny metod används för att upptäcka DNA-spår från bin och nektargivande växter. Här är exempel på vad provresultaten har visat hittills. Generellt är det den importerade honungen som har varit förfalskad medan den inhemska varit äkta.Tyskland: 80 procent av den testade honungen var förfalskad.Finland: 62,5 procent av honungen var förfalskad.Storbritannien: 96 procent av honungen var förfalskad.Österrike: 100 procent av honungen var förfalskad. Motsvarande kartläggning görs i Sverige och Biodlingsföretagarna väntas få provsvaren runt årsskiftet.Källor: Biodlingsföretagarna, EPBAEuropeiska biodlare kartlägger nu förekomsten av fuskhonung på initiativ av paraplyorganisationen European Professional Beekeepers Association (EPBA). Honung köps in i livsmedelsbutiker och prover skickas till ett laboratorium i Estland där en ny metod används för att upptäcka DNA-spår från bin och nektargivande växter. Här är exempel på vad provresultaten har visat hittills. Generellt är det den importerade honungen som har varit förfalskad medan den inhemska varit äkta.Tyskland: 80 procent av den testade honungen var förfalskad.Finland: 62,5 procent av honungen var förfalskad.Storbritannien: 96 procent av honungen var förfalskad.Österrike: 100 procent av honungen var förfalskad. Motsvarande kartläggning görs i Sverige och Biodlingsföretagarna väntas få provsvaren runt årsskiftet.<h3 class="source">Källor: Biodlingsföretagarna, EPBA</h3>

LÄS MER: All importhonung förfalskad<a href="https://etidningen.landlantbruk.se/p/land-lantbruk/2024-12-13/a/matfusk-ar-ett-lagprioriterat-brott/1367/1766739/59194581">LÄS MER: Matfusk är ett lågprioriterat brott</a>

När kinesisk fuskhonung flödar in i EU pressas biodlare att sälja honungen långt under produktionskostnad. I väntan på myndighetsåtgärder tar branschen saken i egna händer för att råda bot på bedrägerierna.– Priset i bulkhandeln har kraschat fullständigt, säger biodlaren Yngve Kihlberg.

Kinesisk fuskhonung flödar in i EU och sätter svenska biodlare under hård press. Nu tar de upp kampen mot bedragarna.

Biodlarna tar strid mot importerad fuskhonung

Livsmedel

Svenska biodlare mot fuskhonung - Ny DNA-teknik avslöjar falska sockerlösningar i importhonung.

Biodlarna tar strid mot importerad fuskhonung

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera