EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet
Det finns stora brister i EU:s förslag till ny jordbrukspolitik. Det menar en internationell forskargrupp som granskat reformförslaget.
En internationell grupp med forskare från Tyskland, Portugal, Sverige, Frankrike, Österrike, Grekland och Slovakien har granskat det förslag som EU-kommissionen lagt fram, där man fokuserat på tre frågor.
1. Är reformförslaget förenligt med FN:s globala hållbarhetsmål?
2. Återspeglar det medborgarnas önskemål om ett hållbart jordbruk?
3. Erbjuder det en tydlig förbättring för klimat och miljö jämfört med den nuvarande jordbrukspolitiken?
Föråldrat jordbruksstöd
Svaret på de tre frågorna är dessvärre ”nej”, konstaterar forskarna, och ger reformförslaget svidande kritik i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science.
– Jordbruksstödet är föråldrat och handlar till stor del fortfarande om att stötta produktionen av livsmedel och säkra lantbrukarnas inkomster på bekostnad av att skydda klimat och miljö, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Lever inte upp till sin potential
EU har genom olika internationella avtal åtagit sig att arbeta för ett hållbart jordbruk, för att skydda den biologiska mångfalden och för att bekämpa klimatförändringarna.
– Den gemensamma jordbrukspolitiken har potential att stödja minst nio av FN:s sjutton globala hållbarhetsmål, men för närvarande bidrar den bara till att uppnå två av dem, de som rör hunger och fattigdom, säger Dagmar Clough, som deltog i granskningen under sin tid vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC.
Reformer som går på djupet behövs
Omkring 40 procent av den sammanlagda landarealen inom EU utgörs av 174 miljoner hektar jordbruksmark, vars skötsel påverkar såväl klimat som miljö. I den internationella IBPES-rapporten pekades det intensivt jordbrukandet ut som en av de största orsakerna till minskningen av biologisk mångfald.
Jordbruksstödet, som omfattar nära 40 procent av EU:s totala budget, skulle kunna bli ett kraftfullt verktyg för att leva upp till de egna hållbarhetslöftena, menar forskargruppen.
– Att ta hållbarhetsmålen på allvar skulle kräva en reform som går på djupet, med bättre anpassade och delvis nya stödformer och med vetenskapligt belagda och mätbara mål, säger Dagmar Clough.
Miljönyttan är obetydlig
Forskarna kritiserar särskilt att EU vill behålla stödformer som de menar visat sig vara ineffektiva, skadliga för miljön och socialt orättvisa. Som exempel nämner de direktstödet (eller gårdsstödet som det kallas i Sverige) på 40 miljarder euro årligen. Det betalas ut till jordbrukare enbart baserat på hur stora arealer de odlar, vilket leder till att 32 procent av pengarna hamnar hos 1,8 procent av de sökande och att miljönyttan blir obetydlig.
Förslaget bör baseras mer på vetenskap
Forskarna anser att stödet till landsbygdsutveckling, som kan ge ersättning för inkomstbortfall om lantbrukaren använder hållbara metoder, är ett mycket bättre verktyg för att främja biologisk mångfald och motverka klimatförändringarna. Men i reformförslaget minskas det kraftigt, med 28 procent.
– Om vi ska få en bättre jordbrukspolitik måste beslutsprocessen förändras. Den måste bli mer transparent och den vetenskapliga förankringen måste bli mycket starkare, säger Dagmar Clough.