Om EU-förslaget blir verklighet så kan debatten om beteskravet ta en ny vändning när det i så fall blir möjligt att faktiskt få mer betalt för mjölkkor på bete – något som har eftersträvats i åratal. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Efter förra vårens massiva bondeprotester har EU-kommissionen nu presenterat förslag på regelförenkling för jordbruket. Trots att rykten har cirkulerat om att ett av förslagen kan leda till lättnader för det svenska beteskravet, så var det svårt att tro att det var sant förrän det kom på pränt. Förslagen i det paket om regellättnader i EUs gemensamma jordbrukspolitik, Cap, ska ge möjlighet till större valfrihet för medlemsländerna att själva styra över strategiska planer och grundvillkor. Här finns en mycket efterlängtad öppning för svenska mjölkproducenter att få tillbaka i ekonomisk kompensation för att hålla kor på bete via en ersättning för djurvälfärd. Detta kan jämna ut de merkostnader som svenska mjölkproducenter har haft på den internationella marknaden. Tidigare har detta inte varit möjligt då betesdrift för mjölkkor redan är lagkrav i Sverige. Det är dock långt ifrån säkert att förslaget blir verklighet, då de nu ska behandlas av medlemsländerna och EU-parlamentet.
Förenklingspaketet kan ses som ett direkt svar på de utbredda traktorprotesterna förra året i majoriteten av medlemsländerna. De löften som gavs då var att EU-kommissionen ska satsa på att öka konkurrenskraften och minska på regelkrångel och byråkrati. EU-kommissionen föreslår att miljöersättningar ska kunna väga upp för lantbrukare när nationell lagstiftning har högre krav än EUs då det kommer till djurvälfärd samt även antibiotikaanvändning, klimat och miljö. Exempelvis att gårdar med ekologiskt certifierad produktion ska kunna slippa vissa krav på grundvillkor och att lantbrukare ska få bättre möjlighet till krisstöd vid naturkatastrofer eller utbrott av djursjukdomar.
Oavsett vem som ska bära en del av äran, så är denna historiska vändning till stor del en seger för LRF och andra lantbruksorganisationers idoga påverkansarbete ihop med ett framgångsrikt samarbete med den svenska regeringen. Nu när det globala handelssystemet som vi har känt det är helt satt ur spel behöver EUs lagstiftning harmoniseras för att stärka unionens livsmedelssäkerhet.
EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen håller helt klart ett högt tempo och visar en genuin vilja att förändra Cap med verklighetsförankrade förslag. Det våras för EUs jordbrukspolitik - men nytta gör den förstås först när den skapar konkret skillnad på gårdsnivå. Klart är att om detta blir verklighet så innebär det att debatten om beteskravet kan ta en ny vändning när det i så fall blir möjligt att faktiskt få mer betalt för mjölkkor på bete - något som har eftersträvats i åratal.
