Kristina Hansén

Tre personer vid podier diskuterar jordbrukspolitik.

Raffaele Fitto Valdis Dombrovskis Christophe Hansen.jpg

<p>Efter förra vårens jordbrukarprotester har EU-kommissionen gått in i en charmoffensiv mot lantbruket. Det förenklingspaket som presenterades den 14 maj bygger på lättnaderna i jordbrukspolitiken Cap som lades fram våren 2024 och resultatet av visionen för jordbruk och livsmedel från i vintras. Det är också en del av den nya EU-kommissionens större mål om ökad konkurrenskraft och att minska administrativ börda med 35 procent för små och medelstora företag.</p><p>– Det handlar inte bara om en teknisk justering utan det här är ett politiskt vägval. Ett beslut om att vi ska stå vid våra jordbrukares sida, säger Raffaele Fitto, EU-kommissionär för sammanhållning och reformer, vid den livesända presskonferensen från Bryssel.</p><h2>Större flexibilitet</h2><p>Förslagen från EU-kommissionen ska bland annat leda till större flexibilitet för medlemsländerna att påverka de strategiska Cap-planerna och grundvillkoren.</p><p>Läckta dokument har cirkulerat inför lanseringen men det slutgiltiga förenklingspaketet är mindre omfattande än vad läckorna har hintat om.</p><p>Vilka förslag som kommer att vara möjliga och lämpliga att genomföra i Sverige återstår att se. Men enligt Lars Olsson, departementsråd på landsbygds- och infrastrukturdepartementet, har Sverige fått gehör för en del av sina inspel.</p><p>”Det tydligaste förslaget handlar om att kunna betala för insatser som lantbrukarna gör som går längre än EU-lagstiftningen men som är del av nationell lagstiftning på djurvälfärds-, klimat- och miljöområdet”, skriver han i en kommentar till Land Lantbruk.</p><h2>Ny djurvälfärdsersättning möjlig</h2><p>För i synnerhet svenska mjölkproducenter vore det en möjlighet att kunna få igen kostnader för kor på bete via en djurvälfärdsersättning. En fråga som länge drivits av LRF.</p><p>”Förslaget är mycket välkommet, detta är något som LRF har arbetat för i många år för att stärka djurvälfärden. Om förslaget går igenom innebär det nya möjligheter för djurvälfärdsersättningar och att svenska djurhållare får konkurrensvillkor som mer liknar sina europeiska kollegor”, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström i ett pressmeddelande.</p>

Palle5.jpg

<p>För ekologiska lantbrukare väntas stora ändringar kopplat till Caps grundvillkor. De slipper redan kravet på växtföljd men enligt förslaget kommer ekojordbruk att undantas från ytterligare fem grundvillkor kopplat till permanent gräsmark, förbud mot stubbränning, buffertremsor mot vattendrag, marktäckning på sluttande mark samt höst- och vintergrön mark.</p><p>– Men förslagen ska först processas och sedan ska ländernas strategiska planer ändras, så de kan inte träda i kraft förrän om något år, bedömer LRFs Cap-expert Sofia Björnsson.</p><h2>Christophe Hansen: ”Bättre för jorden”</h2><p>Även konventionella lantbrukare berörs av en ändring av grundvillkoret om permanenta gräsmarker. Vallen ska nu kunna ligga i sju år i stället för fem år innan den räknas som permanent. På det sättet behöver inte jordbrukarna plöja i onödan, enligt jordbrukskommissionär Christophe Hansen.</p><p>– Det är bättre för jorden. Det här kommer att öka acceptansen för miljökraven som finns med i jordbrukspolitiken, säger han vid presskonferensen.</p><p>Grundvillkorets syfte är att öka markens kolförråd. Sverige har dock alltid nått målet om permanenta gräsmarker och därför är svenska lantbrukare mindre påverkade av ändringen.</p>

Man i grå kostym talar vid en konferens.

Christphe Hansen.jpg

<h2>Kan bli stora besparingar</h2><p>Förenklingsåtgärderna kan enligt EU-kommissionen innebära årliga besparingar på 1,58 miljarder euro för jordbrukare och 210 miljoner euro för nationella myndigheter. Men innan lagstiftningsförslagen kan träda i kraft ska de förhandlas med Europaparlamentet och ministerrådet.</p><p>Christophe Hansen poängterar att förenklingsarbetet måste samordnas mycket nära med medlemsstaterna om det ska lyckas.</p><p>– Vi ska till varje pris undvika att kraven i politiken avskräcker unga eller nya jordbrukare från att ge sig in i yrket. Eller att det skulle förmå nuvarande jordbrukare att upphöra med sitt yrke eftersom de inte vill ägna all sin tid åt byråkratiskt krångel.</p><p>Han berättar om ett möte i förra veckan med en ung nederländsk lantbrukare som "kostade på sig en veckas semester i fjol", samtidigt som en ny EU-studie visar att en genomsnittlig jordbrukare ägnar sju arbetsdagar per år åt administration.</p><p>– Det tycks som att den här enda semesterveckan har gått åt till att fylla i formulär. Det här måste vi göra någonting åt naturligtvis. För det första så kommer vi att göra det lättare för unga jordbrukare att söka stöd tack vare ett förenklat betalningssystem i de strategiska planerna, säger Christoph Hansen.</p>

<h3>Förenklingspaketet i korthet</h3><p>EU-kommissionen har föreslagit flera åtgärder för att minska lantbrukets administrativa börda. Innan lagstiftningsförslagen kan träda i kraft behöver det förhandlas med Europaparlamentet och ministerrådet. Majoriteten av förslagen som direkt rör lantbrukare kräver även ändringar i ländernas Cap-planer vilket lär ta tid.</p><p>· Det årliga schablonbeloppet för småbrukare höjs från 1250 euro till 2500 euro. Småbruk kommer också undantas från vissa miljöregler och kunna få stöd för miljövänligt jordbruk.</p><p>· Certifierade ekologiska gårdar kommer automatiskt anses uppfylla några av EU:s miljökrav och undantas vissa grundvillkor för att få Cap-finansiering.</p><p>· Effektivisering av kontroller genom användning av satellit och teknik. Fysiska kontroller ska begränsas till en per år.</p><p>· Möjlighet till bättre krisstöd via Cap för lantbrukare som drabbas av naturkatastrofer eller djursjukdomar.</p><p>· Större flexibilitet för medlemsländerna att anpassa nationella Cap-planer.</p><h3 class="source">Källa: EU-kommissionen</h3>

<p>Ett stort paket med regelförenklingar för jordbruket har presenterats av EU-kommissionen. Ett av förslagen kan innebära ett genombrott för det svenska beteskravet.</p>

Nya EU-förslag för minskad administrativ börda kan  innebära ett genombrott för det svenska beteskravet.

Beteskravet i nytt ljus efter EU-förslag

Nya EU-regler kan öppna för en ny djurvälfärdsersättning för svenska beteskravet i den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU-förslag kan öppna för svensk betesbetalning

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera