EU efter Oceanien i mjölkexport till Kina
En presentförpackning med mjölk är en välkommen gåva om du besöker en barnfamilj i Kina. Importerade varor står högt i kurs men europeiska producenter ligger långt efter Australien och Nya Zeeland.
I de kinesiska matbutiker som riktar sig till medelklassen domineras mejerihyllorna av importerade varor från i första hand Oceanien. Nästan all mjölk är värmebehandlad för lång hållbarhet och behöver inte kylas.
– De som har råd väljer importerade livsmedel, framför allt på animaliesidan. De inhemska produkterna har kvalitetsproblem och förutom de stora skandaler vi känner till inträffar det en hel del som vi i väst aldrig får höra talas om, säger Fredrik von Unge, handelspolitisk expert på Svensk Mjölk.
Den importerade mjölken kostar från cirka 15 kronor litern och uppåt. Fredrik von Unge hittade under sin Kinaresa lyxmjölk för 35 kronor och det fanns till exempel presentlådor med små mjölkförpackningar avsedda att ge bort till en barnfamilj.
Fredrik von Unge deltog i likhet med Marcus Jansson, VD för Gäsene Mejeri, i Exportrådets nyligen avslutade besök i Shanghai och Hongkong. De såg en expanderande kinesisk mejerimarknad men som på grund av olika hinder och höga omkostnader kräver en stor uthållighet för den som vill exportera.
– Vi fick klart för oss att det ska framgå på förpackningen att produkten är utländsk och inte tillverkad för den kinesiska marknaden. Det är bättre att klistra på en etikett med den kinesiska innehållsdeklarationen, säger Marcus Jansson.
Han hade själv med sig smakprov på Gäsenes ostar. Kineserna är inga stora ostätare och föredrar milda sorter i stavar eller bitar. Importerade ostar kostar 100–250 kronor kilot och även här kommer det mesta från Australien och Nya Zeeland.
– Som ett litet mejeri handlar det inte om att erövra Kina utan möjligen några kvarter i Shanghai. Jag fick några kontakter med företag som arbetar med skandinaviska produkter och det vore självklart roligt med någon form av försäljning. Men då måste vi hitta någon som bitar ostarna på plats, säger Marcus Jansson.
Exportrådet ordnade träffar med tull- och karantänmyndigheter, branschorganisationer för importföretag, detaljister, importörer och studiebesök i butiker.
– Vi fick en ganska samstämmig bild. Kinesiska mejerimarknaden kommer att växa och det är uppenbart att de behöver importera, åtminstone den närmaste framtiden. Här borde EU göra mer för att marknadsföra europeiska livsmedel, tycker Fredrik von Unge.