Att kommissionen vill avsätta 300 miljoner euro till inkomststöd men ingen budgetpost för miljö- och klimatåtgärder innebär att EU bryter trenden mot att utveckla Cap i hållbar riktning. Det skriver företrädare för Världsnaturfonden WWF.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Traktorerna rullar återigen genom Bryssel. Frustrerade bönder protesterar mot EU-kommissionens förslag att minska jordbruksbudgeten med 20 procent. Det är fullt begripligt. Samtidigt som kommissionen lyfter jordbrukets betydelse för totalförsvar och beredskap gör man en historiskt stor bantning av stöden. Ekvationen går inte ihop.
Men inte heller de som bryr sig om odlingslandskapets fåglar, blomrika marker eller sjöar och vattendrag har anledning att jubla. Faktum är att EU-kommissionen med sitt förslag till ny jordbrukspolitik (Cap) lyckas reta gallfeber på både bönder och miljöorganisationer. Visst finns vissa positiva inslag. Kommissionen vill till exempel styra mot mer av ”morötter” och att lantbrukarna ska kunna få bättre betalt för olika ekosystemtjänster.
Men förslaget faller platt i avsaknad av en öronmärkning av budgeten för miljö- och klimatåtgärder. Kommissionen föreslår också en slags åternationalisering av jordbrukspolitiken genom att medlemsstaterna får större inflytande på utformningen av miljövillkoren för att erhålla inkomststöd. Det bäddar för ett ”race to the bottom”, med sämre miljöprestanda för europeiskt jordbruk och ojämlika konkurrensvillkor.
Att kommissionen vill avsätta 300 miljoner euro till inkomststöd, men ingen budgetpost för miljö- och klimatåtgärder, innebär att EU bryter trenden mot att utveckla Cap i hållbar riktning. I förra reformen öronmärktes 25 procent av inkomststöden till miljö- och klimatersättningar, och det enda rimliga är att öka denna andel om det europeiska jordbruket ska kunna möta natur- och klimatkrisen. En sådan utveckling är också i linje med rekommendationerna från den strategiska dialogen om EU:s jordbruk som samlade ett brett stöd från både lantbruks-, miljö- och naturvårdsorganisationer, företrädare för livsmedelsindustrin och konsumentorganisationer.
Småbrukarstöd, startpaket för unga och en strategi för generationsväxling är viktiga inslag som WWF hoppas överlever förhandlingarna mellan ministerrådet och Europaparlamentet.
Omställningsstöd för extensiv djurhållning, ekologiskt och andra hållbara produktionsmodeller är välkomna förslag, liksom möjligheten att erbjuda avbytartjänster. Ett riktat inkomststöd med gradvis nedtrappning och ett maxtak kan förhoppningsvis bromsa strukturomvandlingen mot färre och större gårdar.
Men för att Cap ska bli en hävstång för ett motståndskraftigt, fossiloberoende och hållbart jordbruk krävs en betydligt starkare budget och att kommissionens förslag görs om i grunden. Kopplingar till naturrestaureringsförordningen och annan relevant EU-lagstiftning på miljö-, klimat- och djurskyddsområdet behöver tydliggöras. En icke-försämringsklausul måste införas för att garantera att medlemsstaternas ambitioner inte kan sänkas på miljö- och klimatområdet, i likhet med vad som finns i befintliga regelverket. Bara en rättvis och hållbar jordbrukspolitik kan rimligen vinna EU-medborgarnas och skattebetalarnas långsiktiga acceptans.
Jenny Jewert,
Senior jordbruksexpert Världsnaturfonden WWF
Gustaf Lind,
Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
