Svaret på varför det kan uppstå blåbärsbismak på mjölken finns i ensilaget. Det har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, kommit fram till efter att ha undersökt mjölk från 30 gårdar under fem års tid.
Problemet med blåbärsbismak på mjölk började på 1990-talet och har sedan dess kommit och gått, enligt Mårten Hetta, forskare vid SLU i Umeå
– Det är enklare att forska på ett problem som finns hela tiden. Men när det kommer och går så här på en gård blir det besvärligt.
Att få ett svar på gåtan om blåbärsmjölk har varit önskat från många håll, inte minst från enskilda lantbrukare som kan drabbas hårt när blåbärssmaken uppstår och mejeriet inte vill ta emot mjölken.
– Under en period satt vi ner med mejerier, foderföretag, forskare och djurhälsoorganisationer för att jobba med frågan. Men innan vi hade något tydligt svar blev det lite av ett ”blame game”, man försökte se vem som gjort fel snarare än att förstå vad problemet var. Min egen tolkning är att problemet framförallt dök upp i samband med att rundbalar blev vanligare, säger Mårten Hetta.
Mårten Hetta ingår i den forskningsgrupp som undersökt problemet. Projektet har pågått under fem år och kartlagt förekomsten av blåbärsbismaken under fyra år på 30 gårdar, som levererar till Arla, Falköpings mejeri och Norrmejerier. Enligt Mårten Hetta är det några gårdar per år och per mejeri som blåbärsbismaken förekommer hos.
– På sommaren när djuren är ute på bete är det väldigt ovanligt med fall. Men under oktober till och med mars är det fler.
Svaret fanns i ensilaget.
– Etanol är vanlig alkohol som uppstår vid förjäsning av socker, det är naturligt att det sker i ensilage. När etanol och smörsyra reagerar med varandra bildas estrar, som etylbutanoat – en molekyl som finns i vardagen men ger fruktig smak på mjölken, vilket våra sinnen är känsliga för.
Det man också upptäckt i studien är att inte alla kor drabbas, men exakt vad det beror på har man inte kunnat fastställa. Men Mårten Hetta har en teori som han gärna vill forska vidare på.
– Vi provtog varenda ko i vissa besättningar och vissa kor hade stark blåbärsbismak medan andra inte hade det alls. Vi tror att det kan ha att göra med kons energibalans, beroende på var i laktationen hon befinner sig.
Vilka rekommendationer kan du ge till lantbrukare som vill försöka undvika att det blir blåbärsbismak på mjölken?– Att försöka undvika att etanol bildas och det kan man göra på olika sätt. Man kan tillsätta syra, exempelvis myrsyra. Det trycker tillbaka den mikrobiella aktiviteten och låter socker vara socker. Det kan vara svårt i rundbal men inte svårt om man har en plansilo eller tornsilo, säger Mårten Hetta.
Ett annat sätt är att tillsätta en laktobacill till ensilaget vilket gör att det bildas mjölksyra som naturligt trycker tillbaka etanolen. Risken för att det bildas etanol i ensilaget är som störst vid tidig skörd på våren eftersom sockerhalterna är höga då. Om blåbärsbismak uppstått är rådet att byta ensilage och öka mängden kraftfoder.
Tidig skörd på våren ökar sockerhalten i ensilaget och kan leda till förjäsning. Problemet med blåbärsbismak är som vanligast i skogs- och mellanbygder där man framförallt odlar gräsensilage. Det är också vanligare norrut eftersom det är enklare att få höga sockerhalter i gräset där.
