Myndigheten menar att det redan finns ekonomiska styrmedel för privatpersoner i form av till exempel rot-avdraget. Energimyndigheten föreslår därför att stöden ska fasas om till jordbruk och företag eftersom man anser att det är bättre motiverat från ett behovsperspektiv.
Det skulle ge större möjlighet för dem att kunna betala av investeringen under solcellernas livstid.
– När vi har räknat på det här har det visat sig att värdet av egenkonsumtion inte blir lika högt för dem som för privatpersoner eftersom lantbruksfastigheter redan har en skattereduktion. Därför skulle de grupperna ha mer nytta av stöden för att kalkylen ska gå ihop under solcellernas livstid, säger Daniel Friberg som skrivit rapporten för Energimyndigheten.
Investeringsstöden för solceller är mycket populära. I slutet av september hade Energimyndigheten fått in totalt 9 749 stycken ansökningar sedan det 2009 blev möjligt att söka stöden.
Av dessa hade 3 590 i september beviljats stöd varav 2 500 var privatpersoner och 1 144 företag. Kön är således lång.
Energimyndigheten förslår dessutom att alla liggande ansökningar från privatpersoner behandlas, men att de fasas ut från årsskiftet.
I höstbudgeten tillförde regeringen 225 miljoner kronor till solceller för 2016, samt 390 miljoner kronor per år 2017–2019.
Det handlar totalt om 1,4 miljarder kronor och om förslaget går igenom skulle cirka 800 miljoner kronor extra fasas över till lantbruksföretag och andra företag.