En skogsröst i Europa
Någon gemensam skogspolitik ska EU inte ha. Det är en självklar ståndpunkt för Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för moderaterna.
Europaparlamentarikerna är i Strasbourg för att besluta om CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken. Många svenska reportrar och lobbyister är på plats och vill träffa dem för intervjuer och samtal i olika ämnen. Skogsland ska träffa Christofer Fjellner, som är inne på sitt nionde år i Bryssel och Strasbourg, för att prata skogspolitik. Ett område som inte ligger inom EUs kompetensområde, men där fråga efter fråga dyker upp och ofta oroar skogsnäringen.
- Inom EU fattas många beslut som berör skogen, trots att EU inte har gemensam skogspolitik. De besluten fattas utan att vi ens reflektera över det, säger Christoffer Fjellner.
Christofer Fjellner är uppvuxen i Enköping. Men som hans namn antyder har han rötter norröver. Engagemanget för skogsfrågorna i EU har sin förklaring i att han ser skogen som en av Sveriges viktigaste tillgångar och att det är ett område där han anser att varje land ska ha självbestämmande. När skogen diskuteras inom EU handlar det nästan alltid om bevarande.
- Många hävdar att skogsbruket avverkar för mycket, men vi vet att de europeiska skogarna växer i en takt långt större än avverkningen.
Christofer Fjellner sitter bland annat i utskottet för miljö och folkhälsa, det utskott där skogsfrågorna ofta dyker upp bakvägen. Ibland reses krav på stöd och ersättningar som inte hör hemma i ett EU utan gemensam skogspolitik.
- Gång på gång blir jag påmind om varför vi inte ska ha en gemensam skogspolitik. Vi har till exempel regelbundet uppe frågan om stöd till återbeskogning, bland annat är det Spanien och Grekland som vill ha stöd för att kunna återbeskoga efter skogsbränder
En allvarligare fråga för den svenska skogen är kopplad till den klimatdebatt som pågår globalt och inom EU. Sverige hävdar att skogen är en viktig pusselbit i kampen mot klimatförändringar, inte ett hot.
- När EU för en kamp mot klimatförändringar reses krav på reglering av skogsbruket, till exempel hållbarhetskriterier för biomassa. Det finns en bristande förståelse för den gigantiska hållbarhetsinsats som skogsbruket i Sverige gör. Om vi ska diskutera hållbarhetskriterier kan vi inte göra det utan att prata om hållbart skogsbruk.
De länder som reser kraven är bland andra Holland och Storbritannien, länder som kommer att behöva importera biobränslen och som vill vara säkra på att det bränsle de köper är hållbart producerat.
- Men jag slåss med näbbar och klor mot bindande EU-rättsliga regler vad gäller hållbarhetskriterier.