Tjädrar kan spela och föryngra sig i medelålders gallringsskogar så länge blåbären finns kvar och frodas. Det här är en omstridd slutsats som vinner allt större gehör och bekräftas nu i en rapport från Birdlife Sverige.
Två ornitologer och skogskunniga medarbetare i Sveriges Ornitologiska förening - Birdlife Sverige har sammanställt känd forskning kring vår största skogsfågel - tjädern. De två, Christer Johansson och Jan Hellenberg, har inventerat tjäder i flera kommuner i västra Sverige.
I mötet med markägare, myndigheter och andra inventerare har de stött på delade meningar om tjädern.
- Vi har mött ett oklart kunskapsläge och motsägelsefulla "fakta". Därför ville vi sammanställa den kunskap som finns i en rapport. Den har vi byggt på resultat från forskning, inte minst från Finland, säger Christer Johansson.
Han säger att ett av målen med den nya rapporten "Tjädern - en kunskapssammanställning" är att samla fakta för att minska konflikterna kring tjädern. Det målet har hittills inte infriats eftersom de redan fått en hel del kritik.
- Vi har fått ros från många håll, men ris från både skogsägarhåll och från andra tjäderexperter, så vi har kanske träffat rätt, säger Christer Johansson och skrattar till.
Läs mer: Skogsägare förlorade i tjädermål
Främsta kritiken från vissa tjäderexperter gäller slutsatsen att tjädern kan spela i gallringsskogar om rätt förutsättningar i övrigt uppfylls.
- Många hänger kvar vid myten att tjädern behöver gammelskogar för att spela, trots att både finska och norska studier bekräftar att de kan spela i yngre skogar. Vi ser det även i Sverige så det är en sanning vi nog får vänja oss vid.
Ornitologiska föreningen bekräftar alltså det som skogsbruket anklagats för att ha velat lyfta fram. Christer Johansson är emellertid noga med att säga att det inte handlar om vilka unga gallringsskogar som helst. Det handlar om cirka 40-åriga talldominerade skogar där blåbärsriset finns kvar.
Läs mer: Våldsamt möte med spelande tjäder
- Blåbärsriset är oerhört viktigt för tjädern och därför bör skogsbruket, som påverkat tjäderbeståndet negativt under lång tid, hitta alternativ till trakthyggesbruket. Kalhyggesfria alternativ är att föredra för tjädern och många andra arter. Dagens fragmenterade skogslandskap med många små hyggen är inte heller bra, tjädern behöver sammanhängande skogsområden. Forskningen visar hur stora och vilken krontäckning som behövs.
Christer Johansson säger att i sådana större områden kan det finns 4-5 spelplatser och det behövs för att hålla en stabil lokal tjäderstam.
- Vi har fokuserat på södra Sverige och där finns inte många sådana områden. Många små hyggen och granifieringen gör att man kan vara orolig för att tjädern regionalt försvinner och Skogsstyrelsen har ju även börjat stoppa avverkningar på grund av tjädern.
Han säger att i Skåne och Närke är läget för tjädern allvarligt och rent generellt i södra Sverige har stammen minskat kraftigt och är bara en tiondel mot stammen i norr.
Christer Johansson menar att den konkreta åtgärd som den enskilda skogsägaren kan göra är att låta bli underväxtröjning inför en avverkning.
- Det borde man sluta med helt. En annan sak är att lämna rejäla kantzoner kring mossar och småmyrar, minst 20 meter breda. I myrmosaikskogar bör ägaren välja hyggesfria alternativ, poängterar Christer Johansson.
Det är inte bara skogsbruksåtgärder som är ett hot mot tjädern. Klimatförändringar och rävstammens återhämtning efter skabben, påverkar också. Både ägg och kycklingar tas av rävar.
- Rovdjurens ökning påverkas också av skogsbrukets åtgärder, många hyggen innebär fler gnagare och då stärks rovdjursstammarna, enligt Christer Johansson.
Siffror kring tjädern
· Tjädern är största den skogshönsfågeln där tuppen är cirka 90 centimeter lång och hönan kring 60 centimeter. Vingbredd på tuppen är drygt 110 centimeter och hönan strax under en meter. Vanlig vikt på tuppen här 3,5-5 kilo, hönan väger ungefär hälften.
· I Sverige lever 40 procent av Europas tjädrar och en fjärdedel av världens alla tjädrar.
· Det beräknas finnas mellan 488 000 och 916 000 tjädrar i Sverige. Under 2000-talet har drygt 20 000 av dem skjutits årligen.
· Det saknas studier om tjäderstammens utveckling i Sverige men i Finland har arten minskat med 40-85 procent sedan 60-talet, men stabiliserats på senare år. En liknande utveckling anses ha skett i Sverige, enligt Birdlife Sverige.
· 90 procent av tjädrarna i Sverige lever i Norrlandslänen, samt i Dalarnas och Värmlands län. I södra Sverige är tjäderns population uppsplittrad och saknas i vissa delar. Birdlife Sverige varnar för att det är "början på ett lokalt och regionalt utdöende".
· Enligt Artdatabanken anses tjäderstammen vara stabil i Sverige och i Rödlistan har arten beteckningen "Livskraftig".
Källa: Artdatabanken.se och rapporten "Tjädern - en kunskapssammanställning" (finns på hemsidan www.birdlife.se)
