Många osäkra på datummärkning
Med rötmånaden i intåg är det många som tar det säkra före det osäkra och slänger mat som närmar sig utgånget datum. Men osäkerhet kring datummärkningen kan leda till onödigt matsvinn.
Enligt almanackan börjar rötmånaden den 22 juli, men det är vädret som avgör när den egentliga rötmånaden infinner sig. När dagarna är varma och fuktiga trivs både vi och de bakterier och mögel som kan göra oss sjuka som allra bäst.
Det finns saker man kan göra för att minska risken för att bli sjuk av livsmedel. Enligt Livsmedelsverket är det egentligen samma råd som gäller för rötmånaden som för resten av året, men i år är de extra viktiga då färsk kyckling innehåller mer bakterier (campylobacter) än vanligt.
Dålig kunskap
När värmen stiger och rädslan för att livsmedel blir dåliga ökar även risken för att mat slängs i onödan, många gånger på grund av för dålig kunskap om datummärkningen.
Enligt en sifo-undersökning, beställd av företaget Matsmart, kan en av tre svenskar inte skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag.
1 000 svenskar frågades om de visste skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Totalt 28 procent svarade nej, medan 5 procent svarade vet inte/tveksam.
Skillnad mellan "bäst före" och "sista förbrukningsdag"
Minsta hållbarhet (bäst före-dag)
Med minsta hållbarhet menas den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt har kvar de särskilda egenskaper som det normalt förknippas med.
Företagare får på eget ansvar sälja livsmedel efter att bäst före-dag har passerat om livsmedlet fortfarande är säkert.
Sista förbrukningsdag
Ett livsmedel som mikrobiologiskt är mycket lättfördärvligt och som efter en kort tid kan innebära omedelbar fara för människors hälsa, ska märkas med sista förbrukningsdag.
Livsmedel som märkts med sista förbrukningsdag har vid förpackningstillfället bedömts bli skadligt för hälsan efter en viss tid och får därför inte säljas efter det datumet.
Källa: Livsmedelsverket
Osäkerheten kring datummärkningen kan vara en av anledningarna till att så mycket mat slängs av hushållen, i stället för att man litar på sina sinnen och vågar titta, lukta och smaka på maten.
Mycket mat slängs
Enligt Naturvårdsverket blir det ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige. Av den summan står hushållen för 717 000 ton, cirka 74 kilo per person och år, eller 0,8 kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag.
Då är ändå inte siffran för den mat och dryck som hälls ut i avloppen medräknad. Där beräknas svenska hushåll hälla ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet per år, runt 26 kilo per person.
Råd om hur livsmedel ska hanteras
Håll varm mat varm och kall mat kall.
Håll maten kall från butiken till hemmet, med kylväska med kylklampar.
Se till att kylvaror genast kommer in i kylskåpet. Hållbarhetstiden kan förkortas betydligt om maten står framme i rumstemperatur.
Ha ordentligt kallt i kylskåpet, + 4 grader. Placera de känsligaste livsmedlen, som köttfärs och färsk fisk, där det är som kallast.
Ta inte fram mer mat än vad du tror ska gå åt. Livsmedel som tas ut och in i kylskåpet får kortare hållbarhetstid.
Tvätta händerna innan du lagar eller äter mat, och efter att du hanterat rått kött eller kyckling.
Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling.
Använd inte samma fat och redskap till den färdiggrillade maten som du använt till rått kött eller kyckling.
Genomstek alltid kyckling, griskött och köttfärs.
Livsmedel med bäst före-datum kan ätas även efter detta datum om de förvarats vid rätt temperatur. Verkar maten okej går den bra att äta!
Källa: Livsmedelsverket