Valet av nyanser påverkar synen på lantbruket
Det verkar finnas en föreställning om att lantbruk, mat och klimat är system som verkar parallellt och inte med varandra, skriver Elisabeth Hidén.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det handlar om nyanser, ordval och tonlägen. Egna åsikter som smyger sig in eller rena faktafel som presenteras. Ibland en rubriksättning, ibland en hel programserie. Debatter där livsmedelsproduktionen diskuteras utan att någon från produktionsledet får komma till tals. Målsättningar där en given lösning är att ändra vårt sätt att producera mat, men sällan vilka kedjeeffekter det skulle få. Det verkar finnas en föreställning om att lantbruk, mat och klimat är system som verkar parallellt och inte med varandra.
Information påverkar åsikter, värderingar, beteenden, känslor, förtroende och skapandet av sociala grupper. Då vi lever i en urban norm har media en viktig roll i det. Ändå möts vi gång på gång av rubriker, program och kommentarer som gör att vi som producerar maten, virket och lever på landet inte riktigt känner igen oss.
Mat målas upp som dyr. Med ett oproportionerligt stort intresse från nyhetsredaktioner görs listor om hur specifika produkter ökat i pris – dock väldigt lite om orsakerna bakom.
Den stora gasläckan på Östersjön 2023 jämförs med utsläppen från lantbruket. Ja, man kan jämföra gaser i kilon, men vad bidrog lantbruket med i förhållande till gasläckan? Till slut verkar det enbart handla om växthusgaser när det kommer till lantbruk. Sedan nämns sällan det faktum att vi till stor del rör oss i ett kretslopp med gaser som släpps ut, men också binds in.
Jag läser ”växtgift” i rubriken när de lyfter växtskyddsfrågan i ett radioprogram. Forskaren som medverkade var positiv till det förlängda användandet av glyfosat och berättade på ett pedagogiskt sätt om fördelar med minskat behov av jordbearbetning. Sveriges Radio började däremot reportaget med att säga ”de närmsta 10 åren så är det är fritt fram Sveriges och EUs bönder att fortsätta använda glyfosat ”. Fritt fram? Ja, det blev förlängd användning men att tycker att det är fritt fram om något som kräver utbildning, licenser, sprutester, journalföring, kantzoner... Det hade kunnat vara ett bra tillfälle att belysa de regelverk vi lantbrukare har att förhålla oss till när vi använder växtskyddsmedel.
Jag förstår värdet av att rapportera om ovan nämnda händelser, men jag förstår inte valet av fokus. Vi kanske snarare skulle prata om huruvida det är rimligt att vi vant oss vid att lägga så liten andel av vår inkomst på mat, hur pengarna i livsmedelskedjan fördelas och vad limpan egentligen borde kosta om vi ska kunna uppnå den omställning som vi både vill och behöver? Det är dags för en saklig, kunskapshöjande och opartisk nyhetsrapportering.
Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen