Forskningen om näringstillgängligheten i vegetariska färdigrätter fick Inger-Cecilia Mayer Labba att själv börja äta animaliskt igen efter 15 år som först vegetarian och senare strikt vegan. I Lantbrukspodden berättar hon bland annat om hur hon oroar sig för att så många tonårstjejer lider av järnbrist.
Det var i slutet av 2022 som forskarna på Chalmers presenterade sin studie av näringsinnehållet och näringstillgängligheten i 44 vegetariska färdigrätter inköpta hos två livsmedelshandlare i Göteborg.
Resultatet var nedslående men inte oväntat. Ingen av produkterna levererade fullt ut den näringsmängd som skulle behövas för att ersätta animaliska alternativ.
Intresset för studien var överväldigande men doktoranden Inger-Cecilia Mayer Labba fick också uppleva baksidan av den polariserade debatten kring kosthållning.
– Jag tror att ilskan jag mötte har att göra med att framför allt veganism är en livsstil och en identitet. Då känner du dig hotad om någon kommer med ett motstridigt budskap, i synnerhet om det kommer från någon som tidigare var "en av oss", säger hon.
Det Inger-Cecilia Mayer Labba framför allt oroar sig för är att kvinnor som äter vegetariskt inte ska få sitt behov av järn tillgodosett. 25 procent av svenska kvinnor har alltför låga järndepåer och bland tonårstjejer är andelen ännu högre.
– Jämställdhetsperspektivet har varit en stark drivkraft för mig. Man ska inte behöva offra sin hälsa bara för att du försöker ta ansvar för klimatet.
Det var mot den här bakgrunden som Inger-Cecilia Mayer Labba för fem år sedan själv började att äta animaliskt igen, ofta naturbeteskött och viltkött.
– Jag skulle önska att primärproducenterna kunde ta en större plats i kostdebatten. Många av de som vill hjälpa lantbruket att "ställa om" saknar grundläggande kunskaper om hur det går till att producera mat. Det kan vara lite provocerande, säger hon.
