Helena Gohde

Två män i skog justerar fotograferingsutrustning.

Dronarstation.jpg

<p>Mot en av väggarna i en industrilokal i Reftele utanför Värnamo står en lång radda svarta lådor. Det är drönarstationer som väntar på att bli levererade till skogsägare. I ett annat rum står ett antal 3D-skrivare och jobbar, det tar ett dygn att skriva ut alla delar till en station.</p><h2>Samlade skogsinfo</h2><p>Det är bröderna Joel och Jim Olofssons teknikintresse, parat med en önskan att bygga något tillsammans, som la grunden till företaget. De har byggt allt tillsammans och står båda för design och funktion.</p>

Hand placerar en drönare i en svart förvaringslåda.

dronarstation3.jpg

<p>– Vi ville bygga något coolt som gör nytta och vi ville göra det tillsammans. Vi går väldigt bra ihop och kompletterar varandra väldigt bra, jag är intresserad av hårdvara och Jim av mjukvara, säger Joel Olofsson.</p>

<p>Valet föll på problemet med granbarkborren. De har själva ingen skogsbakgrund men spenderade ett och ett halvt år ute hos skogsägare för att samla information och lära sig om vilka problem man upplevde.</p><h2>Sparar tid</h2><p>Den produkt som kom ut ur uppfinnarverkstaden var ett självkörande drönarsystem med integrerad bildanalys. Med det kan en skogsägare hitta vindfällen och döda eller döende träd över hela sin fastighet utan att själv behöva lägga timmar på att söka efter angrepp.</p><p>– Det är ett sätt för en person att få överblick över sin fastighet och få handlingskraft i sin egen skog. Som skogsägare vill man ha datan för att se var problemen finns men man kanske inte vill investera i en drönare och ta förarbeviset som krävs för att köra den. Här behöver man inga flygtillstånd eller körkort för drönare och inga tekniska förkunskaper. Systemet har en enknappslösning som vi har arbetat hårt med för att få till, säger Joel Olofsson.</p><h2>Jämför bilder</h2><p>När drönaren, som är godkänd av Transportstyrelsen, är i luften flyger den över ett förutbestämt område och analyserar 200 unika träd per sekund medan den flyger. När den är färdig kommer den tillbaka till stationen och datan kan laddas över i paddan som följer med. Där kan tidigare bilder jämföras och förändringar i skogen upptäckas vilka markeras i kartbilden. Det går också att rita in markeringar på kartbilden och skriva in anvisningar till exempelvis entreprenör eller förvaltare.</p>

Person håller en surfplatta med drönarvy av skogsområde.

dronarstation7.jpg

<p>– Väl ute i skogen har vi märkt att det ändå är svårt att hitta fram till den utmärkta platsen, så vi har byggt in en karta och kompass, säger han.&nbsp;</p><h2>Går att lämna ut</h2><p>Systemet och drönarstationen är inte knuten till den som har köpt den, men det krävs en person ute i skogen för att trycka på knappen för att starta drönaren och som är ansvarig för att hålla uppsikt över luftrummet om till exempel en ambulanshelikopter behöver utrymmet.</p><p>Materialet som stationen är tillverkad av är producerat lokalt och består av svart PET-G V0-filament och stationen inte bara är flamskyddad och UV-tålig, utan även återvinningsbar.</p>

Person arbetar vid rad med svarta skåp i ljust rum.

dronarstation4.jpg

<p>– Tanken är att det ska vara enkelt att återvinna hela produkten om man vill. Den kan lämnas i skogen, den är CE-märkt och miljötestad för att kunna stå ute, så det är fullt möjligt att lämna den utomhus, säger Joel Olofsson.</p><h2>Kan delas med andra</h2><p>Det som kanske talar emot det är prislappen, som ligger på strax under 60 000 kronor.&nbsp;</p><p>– Visst är prisbilden saftig, men för den som har en mindre skog och inte tycker att man kan rättfärdiga kostnaden så fungerar det utmärkt att dela drönaren med andra. Sedan finns det perspektiv på vad som är dyrt eller billigt om det tillför mycket nytta. Har man lika mycket problem med granbarkborre som en genomsnittsfastighet i Götaland eller Svealand så har vi räknat med att den betalar sig på två år – om man åtgärdar problemen som upptäcks, säger Joel Olofsson.&nbsp;</p><h2>”Ska göra nytta”</h2><p>Framåt finns idéer för att utveckla systemet, men för tillfället koncentrerar sig duon på att leverera den produkt de har utvecklat.</p><p>– Vi upplever att vi uppnått ett basutbud som levererar värde och som folk har nytta av. Men visst, vi försöker hitta mervärden och vi har en priolista som vi arbetar utifrån. Där tar vi in kundönskningar och så utvecklar vi det som gör mest nytta för flest. Det är annars lätt hänt att vi uppfinner saker för att vi gillar det, men då hamnar vi i en källare och nördar ner oss. Det är viktigt att det inte blir en premiumprodukt, det ska göra nytta, säger Joel Olofsson.</p>

<h3>Drönarstation 2.0</h3><p>Varken förkunskap eller drönarkort krävs.</p><p>Godkänt system enligt Transportstyrelsens regelverk för drönare.</p><p>Stationen har en självkörande drönare som startar från laddstationen, oavsett var den står.&nbsp;</p><p>Den täcker upp till 50 hektar vid varje flygning som tar cirka 20 minuter.&nbsp;</p><p>Den levererar färdiganalyserade bilder med detaljerad information.</p><p>Stationen väger 14 kilo, strax under Arbetsmiljöverkets riktlinjer för enmanslyft, som är 15 kilo.</p><p>Drönaren väger 249 gram.</p><h3 class="source">Källa: Drönarstation</h3>

<p>Med en ny typ av självkörande drönare som varken kräver flygtillstånd eller förarbevis går det att få uppdaterad information om nya vindfällen och döda träd på skogsfastigheten. Och det med bara ett knapptryck.</p>

Bröderna Joel och Jim Olofsson ville bygga något coolt. Resultatet: Ett självkörande, lätthanterligt  drönarsystem som upptäcker problem i skogen och effektiviserar skogsbruket.

Smart drönarteknik håller koll på skogen

Skogsbruk

Självkörande drönare för skogsägare sparar tid och kostnad. Hitta snabbt problemträd utan avancerad teknik.

Självkörande drönarsystem håller uppsikt i skogen

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera