Drivkraften är att alltid förbättra

Sedan dess har det hänt mycket på gården. Ripa Lantbruk AB bildades 2009 i samband med ägarskiftet och hade inriktning på uppfödning av mellankalv. Från 2016 är verksamheten helt koncentrerad till nötköttsproduktion, vilken kontinuerligt har utökats med fler och större stallar liksom fler djur.

När Land Lantbruk besöker gården i slutet av april är tre byggare i full färd med att färdigställa ett nytt stall som är den senaste stora investeringen. Målsättningen är att kunna sätta in djur till halvårsskiftet. Byggnationen av vad Bengt Persson kallar Ripastallet påbörjades förra året och sker till största del i egen regi. Vi återkommer till det.

Köper kalvar från 17 mjölkgårdar

Djuren som föds upp i stallarna är ungnöt av mjölkras som köps in från sammanlagt 17 besättningar i Skåne och södra Halland. Bengt Persson sköter själv transporterna, han värdesätter den personliga kontakten med mjölkproducenterna.

– Det var så det började. Jag hämtar var tredje vecka, det brukar gå åt två dagar. För mig är det viktigt att träffa de andra lantbrukarna. Vi diskuterar allt möjligt och utbyter erfarenheter. Det är trevligt.

Kalvarna kommer till mottagningsstall i Ripa när de är cirka två veckor. De vaccineras, ges ett mineralpreparat och får mjölk två gånger per dag. Efter åtta veckor flyttas djuren till de stora stallarna för vidare uppfödning och därefter slakt hos KLS vid omkring 17 månaders ålder.

Driften ska bli mer rationell

För närvarande har Bengt Persson totalt cirka 1 700 djur spridda i olika stallar. Bygget av det nya stallet är ytterligare ett steg för att göra driften mer rationell. Ett första stall uppfördes 2009 med plats för 600 mellankalvar, 2017 byggdes ett stall med plats för 300 ungnöt.

Det utbyggda Ripastallet kommer att ha cirka 800 platser och är konstruerat utifrån Bengt Perssons egna idéer om en effektiv drift med fortsatt god djuromsorg. Stommen har köpts färdig men betonggjutning och inredning görs alltså i egen regi.

– Min drivkraft är att hela tiden förbättra, att ta allt det vi gör ett snäpp till. Det gäller allt från att de minsta kalvarna kommer hit till att de största djuren åker härifrån. Ibland sägs det att ingen utveckling är långsam avveckling. Jag tänker väl inte exakt i de banorna hela tiden men min vilja är alltid att ta det där steget framåt.

Komfortgolv i boxarna

I Ripastallet vistas djuren på komfortgolv i form av gummiklädd betongspalt i grupper om 25 individer per box. Det förekommer ingen gödselkontakt mellan boxarna, utgödslingen sker med självflyt under spalten. Väggarna är platsgjutna, hållare till vattenkopp och nackbom gjuts in. Vidare finns det ingen automatik som riskerar att krångla, framhåller Bengt Persson. Det ska vara enkelt och robust.

Både för den ekonomiska och miljömässiga hållbarhetens skull används i så stor utsträckning som möjligt restprodukter från livsmedelsindustrin i utfodringen, till exempel drank från spritföretaget Absolut, potatispulpa, betmix och hårdpressad betmassa.

Den andra delgrenen i Ripa Lantbruk är dikoproduktionen i utedrift genom anslutning till ett kontrollprogram via Gård & Djurhälsan. Sommartid betar djuren på naturbetesmarker i närområdet till gagn både för naturvärdena i reservatet och den biologiska mångfalden.

Plus och minus med utedrift

Friska, rena och pigga djur samt låga fasta kostnader är några av fördelarna med utedriften, anser Bengt Persson. Den andra sidan av myntet är att tillsyn och utfodring tar lite längre tid.

– Vi har en väldigt strikt syn att alla dikor som behöver någon form av handpåläggning vid eller kring kalvning får inte fler kalvar, de går till slakt. Annars blir det inte rationellt. När det inte är kalvning utfodrar vi två gånger om dagen och utför tillsynen samtidigt. I samband med kalvning kör vi förstås extra rundor, dock inte på nätterna.

Han ser positivt på affärsmöjligheterna i nötköttssektorn framöver. Samtidigt, betonar han, är det brist på livdjur i Sverige för närvarande vilket driver upp inköpspriset på kalv. Även om avräkningspriset på kött har gått upp är det därmed inte givet att lönsamheten förbättras i motsvarande grad.

– Dikorna är det område där det verkligen skulle behöva göras något. Vi har länge påtalat vikten av djurvälfärdsersättning även för dikor.

Torkan oroar

Blåtunga och utbrottet av mul- och klövsjuka i Europa inger ingen omedelbar oro hos Bengt Persson. Hans djur ska vaccineras mot blåtunga. Vad gäller den andra sjukdomen är det bara att hoppas att den inte når Sverige, resonerar han

– Det som oroar mig mest just nu är risken för att vi får ett torrår. Vi har fått extremt lite regn sedan början av februari. Därför ligger vi på och bevattnar fälten så mycket vi kan. Skulle det bli ett torrår finns det tack och lov mycket foder i lager ute på många gårdar eftersom fjolåret var väldigt bra i det avseendet.

Nötköttsproduktion lockade

Bengt Persson är 38 år och tog i ett generationsskifte över familjegården i Ripa utanför Åhus i östra Skåne 2009. Här bor han tillsammans med sin fru Veronika och barnen Ivan, 13 år, och Katja, 12 år.

Föräldrarna Annelie och Sven Persson bedrev mjölkproduktion men Bengt Persson hade tidigt klart för sig att han ville ägna sig åt nötköttsproduktion.

– Jag startade min enskilda firma 2007 och bedrev kalvuppfödning parallellt med föräldrarnas mjölkproduktion. Jag har alltid haft intresse för djur generellt. Även om jag förstås tyckte om korna när inriktningen var mjölk så var det för mig något speciellt att se hur kalvarna växer. Redan som ungdom gjorde jag lite egna försök att föda upp kalvar, berättar Bengt Persson med ett skratt.