Sofie Olsson

Leende lantbrukare står i dörröppningen på en grön traktor under klarblå himmel

DSC_9600.jpg

I Rengsjö, mellan Bollnäs och Söderhamn i Hälsingland, driver bröderna Per-Anders och Nisse Bratt företaget Brattbacka lantbruk AB. Så här i mitten av mars har snötäcket börjat lätta, men det återstår en del röjningsarbete efter stormen Johannes.– Stora arealer av våra föräldrars skog har blåst ner. Det ligger en del träd på åkrarna. Jag hade hoppats på att det skulle vara tjäle ett tag till, men den verkar börja släppa redan nu, så det blir en liten utmaning att städa åkrarna, berättar Nisse Bratt.

<h2>Tog möjligheten till utökning</h2>För snart fyra år sedan tog bröderna över driften av gården efter sina föräldrar Carin och Lars-Olof Bratt, men innan dess hade de arbetat länge på gården. I samband med övertagandet av driften fick de erbjudande om att köpa en gård sju kilometer bort.– Det var en möjlighet som dök upp och på bara två veckor hade vi en gård till, säger Per-Anders Bratt.&nbsp;Gårdsköpet innebar en utökning med 150 djur. I dag finns 550 djur i företaget. På hemmagården finns 120 SRB-kor, cirka 30 dikor och äldre stutar. På den andra gården hålls köttraskvigor och de yngre stutarna. Med två ekologiska produktionsgrenar, mjölk och kött, krävs ett grovfoder som passar alla djurkategorier.– Vi vill ha så bra gräs som möjligt till mjölkkorna. Vi kör tre skördar på största delen av arealen, säger Nisse Bratt.

Traktor med slåtteraggregat skördar grönt foder på åker under klar blå himmel

DSC_9595.jpg

<h2>Ny vallstrategi</h2>För några år sedan lades vallstrategin om. Tidigare fokuserade de främst på att få stor mängd i andraskörden och kunde därför vänta ut skördetillfället längre.&nbsp;– Nu kör vi andraskörden efter fem veckor, oavsett mängd. Det är viktigare med bra värden än mängd, säger Nisse Bratt.Att fokusera på värdet i gräset har de fått med sig från foderrådgivaren Hans Lindberg. Målet är att nå över 170 gram råprotein per kg/ts och 11,5 MJ/kg ts i energi.&nbsp;– Vi vill gärna nå högre än så, men det är vad vi har sikte på ungefär, säger Nisse Bratt och berättar att förra årets skörd gav ett snitt på ungefär 165 gram råprotein och en bit över 11 MJ/kg ts i energi.&nbsp;I genomsnittet räknas dock inte alla skördar in eftersom foder med lägre näringsvärden ges till dikorna. Det bästa fodret läggs i plansilo och ges till mjölkkorna.&nbsp;

Läs mer: <a href="https://www.landlantbruk.se/sa-kan-flerarigt-vetegras-sakra-grovfoder-vid-torka">Förändrat klimat kräver nya fodergrödor</a>

Den nya strategin har också inneburit att de gödslar på ett annat sätt än tidigare. De försöker köra ut gödsel på så stor del av arealen som möjligt under våren.– Det är en utmaning eftersom vi inte har de bästa markerna och vi är rädda för att det ska bli körskador. Framförallt försöker vi gödsla den äldre vallen på våren för att få bättre värden. Vi vågar inte köra med gödseltunnan på förstaårsvallarna på vårarna, så det tar vi rundbal på vid skörd och ger till ungdjuren, förklarar Nisse Bratt.Har ni funderat på att försöka ta fler än tre skördar?– Det skulle behövas en vecka till på säsongen i sådana fall, just nu är den för kort, säger Per-Anders Bratt.&nbsp;– Om vi varit konventionella och kunnat gödsla mycket hade det fungerat. Jag vet att det finns de i trakten som försökt och att det har fungerat bra ett år. Men sedan verkar det ha utarmat vallen och gett dålig skörd året efter. Vi har inte heller arronderingen för att det ska vara värt att ta fler skördar, det är för långa transporter, fyller Nisse Bratt i.Några planer på att prova majs har de inte, även om det blivit vanligare som gröda i området senaste åren.&nbsp;– Det är en stor risk att odla majs, särskilt som ekologisk. Men andra kan få prova, så får vi se hur vi väljer att göra. För oss är det en trygghet att vi har spannmålen, vi kan utfodra med halm om det blir kris, säger Per-Anders Bratt.

Man arbetar vid skördemaskin som lastar nyklippt gräs på fält

DSC_8778.jpg

<h2>Säkra kort och effektivt arbete</h2>De väljer säkra kort när det gäller grovfodret. Vallfröblandningen är en vanlig ekoblandning med främst timotej som sås in i korn. Vallarna ligger som regel i tre år.&nbsp;– Vi har en strategi att bryta upp vallen efter andra skörden det tredje året. Men vi tittar också på vilken mängd den gett. Är det ett år som 2018 så tar vi inte upp den förrän efter tredjeskörden, säger Nisse Bratt.&nbsp;Genom treskördesystemet har de lyckats hålla ogräset i schack. En inköpt ogräsharv har hittills inte behövt användas. När det kommer till skörden strävar de efter att det ska gå effektivt och snabbt. De använder sig av en snittvagn, vilket bland annat minskar det antal personer som krävs för att få in skörden.– Det kan vara en utmaning med personal, men vi försöker hålla en stadig personalstyrka året om, säger Nisse Bratt.Ytterligare ett sätt att försöka hålla transporterna effektiva under skörd är att hålla ts-halten i ensilaget till 35 procent.&nbsp;– Vi vill köra färre lass och inte transportera vatten. Det är väderberoende och alltid lite spännande. Förra året gick det dåligt eftersom det kom regn i skörden, säger Nisse Bratt.&nbsp;<h2>Blöt höst ställde till gödslingen</h2>Bröderna konstaterar att förra årets vallskörd blev bra trots svårigheterna med regn mitt i skördandet.&nbsp;– Det var ett bra år, vi fick bra mängd gräs, säger Nisse Bratt.Om några månader är det dags att inleda vallskörden 2026. Under förra årets tröskning kunde de se att vallinsådderna såg bra ut. Däremot har en blöt höst utmanat gödslingen.&nbsp;– Vi brukar försöka gödsla de marker som vi inte kommer fram på under våren på hösten. Men det gick inte i höstas, det var för blött. Det blir en utmaning i vår, men det brukar alltid lösa sig på något sätt, säger Nisse Bratt.

<figure class="image"><img style="aspect-ratio:2400/1600;" src="https://llb-lsb-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/DSC_9480_726b9ed49c.jpg" alt="Brattbacka Gård, drivet av Brattbacka Lantbruk AB i Rengsjö, är en verksamhet fokuserad på ekologiskt lantbruk med mjölkproduktion. Gården drivs av Lars-Olof, Per Anders, Nils-Olof och Jenny Helena Bratt." width="2400" height="1600"></figure><h3>Fakta: Brattbacka lantbruk AB</h3>Drivs av: Bröderna Per-Anders Bratt och Nisse Bratt som arrenderar gården av sina föräldrar Carin och Lars-Olof Bratt.Verksamhet: Ekologisk mjölkproduktion med 120 SRB-kor som mjölkas i två robotar. Ekologisk köttproduktion med &nbsp;cirka 30 dikor, inköp av 50-talet kalvar. Jordbruket är inne på sitt 31:a år som kravcertifierad produktion. Tjurkalvar kastreras och föds upp till slakt som stutar. Växtodling med grynhavre till avsalu och resten går till foder.Areal: 650 hektar totalt. 250 hektar spannmål, 300 hektar vall, 100 hektar bete.Anställda: Åtta personer året runt. Under sommaren arbetar tio personer på heltid.Övrigt: Carin och Lars-Olof Bratt blev 2004 Land Lantbruks första spjutspetsföretagare.

På Brattbacka lantbruk ligger fokus på bra värden i vallfodret och på effektivitet i skördandet.– Vi krånglar inte till det så mycket, säger Nisse Bratt.

På Brattbacka lantbruk ligger fokus på bra värden i vallfodret och på effektivitet i skördandet. ”Vi krånglar inte till det så mycket”, säger Nisse Bratt.

Vallstrategi utan krångel – siktar på tre skördar med bra värden

Djurhållning

Brattbacka lantbruk i Hälsingland: effektiv vallstrategi med tre skördar, höga näringsvärden och säkra ekologiska foderlösningar.

Tre skördar med siktet inställt på bra värden

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera