Öl är en enkel produkt, bestående av främst vatten, korn och humle. Men dock så svår att tillverka så att den får den där rätta smaken, vare sig man älskar ljuv beska som undertecknad, eller en maltigare sötma.
Maltkornet har förstås stor betydelse för smaken. Och i år finns risk både för stigande pris på maltkorn och framför allt för sämre kvalitet om det inte snabbt blir torrare och finare väder, vilket det är just nu i det för odlingen viktiga Skåne.
– Vattnet, malten och humlen är förstås viktiga för smaken, säger Johannes Obermeier, bryggmästare på Spendrups och pekar på två problem med svampangrepp på kornet.
– Det ena är att det kan följa med mögeltoxiner, det andra är att risken ökar för ”gushing”. Alltså att ölen skummar över när du öppnar den.
Och det vill man ju inte att den ska göra.
Hur stor är då risken för prishöjningar? Jo, den finns säkert, men inte spelar maltkornet så stor roll trots att kornpriset har stigit kraftigt.
Ett ton maltkorn kostar nu runt 2250 kronor. Vilket betyder att 20 kilo kostar ungefär 45 kronor. 20 kilo är vad som krävs för att få 16-17 kilo malt. Det i sin tur är ungefär det som behövs för att brygga 100 liter öl, lite beroende på vilket öl man vill ha. Maltkostnaden blir cirka 45 öre per liter öl. Med de prisökningar på spannmål som varit i år, har kostnaden per liter ökat med i runda slängar 10 öre. För en vanlig pint eller halvliter har alltså priset stigit med, låt oss säga fem öre. Fem öre alltså för en öl som på Systemet kostar 15-20 kronor och på krogen det tredubbla.
Bondens roll för ölets eventuella fördyring är försvinnande liten. Risken är nog större att bryggerierna tar chansen att tjäna lite extra, kan man misstänka.
Enligt branschorganisationen Sveriges Bryggerier fördelar sig pengarna så här för en öl som kostar 10,40 kronor på Systembolaget. Moms, 2,08 kr. Ölskatt 4,32. Systembolagets påslag 1.40 och så får bryggeriet resten 2,60 kronor. Bonden får i bästa fall en eller två tioöringar.
Pengar det också, men mest att jämföra med lite skum på ytan.