Lena Johansson: ”Drömmen om en ungersk kornbod”
Många ungrare blickar tillbaka till ett Stor-Ungern och drömmer om att åter vara en kornbod i Europas mitt, skriver Lena Johansson i sin krönika.
Många ungrare blickar tillbaka till ett Stor-Ungern och drömmer om att åter vara en kornbod i Europas mitt, skriver Lena Johansson i sin krönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Ungerns bördiga jordar mitt i Europa har varit eftertraktade av många. Sedan grundandet 896 efter Kristus har landet ockuperats av bland andra tartarer, turkar, österrikare, nazister och sovjeter. Faktum är att det i modern tid bara varit självständigt några år mellan de båda världskrigen.
Jordbrukets omställning från planekonomi till marknadsekonomi har tagit tid. Efter murens fall delades marken ut till de privatpersoner som ägt den före andra världskriget. De allra minsta gårdarna har försvunnit, men fortfarande är medelarealen bara elva hektar. Idag finns allt ifrån små deltidsjordbruk till kooperativ och privata storjordbruk med flera tusen hektar åker och tusentals mjölkkor.
Charolaisuppfödaren Márton Bujdosó i Lajosmizse har drygt 1 000 djur som betar i nationalparken Kiskunság, i utkanten av pusztan. Han köper tjurar från Sverige och har framgångsrikt avlat på samma linje i 25 år. Han uppskattar att de svenska tjurarna är genetiskt hornlösa, men tycker annars att Sverige har alltför tunga avelstjurar. Tunga tjurar ger kraftiga döttrar, som får svårare att kalva.
Under den sovjetiska ockupationen utsåg planekonomerna i Moskva Ungern till ett av de områden som skulle förse hela Sovjetunionen med mat. De bördiga jordarna och folkets företagsamhet gjorde dem till östblockets lysande stjärna. Men efter kommunismens fall har omställningen inte varit enkel.
Effektiva företagare som Bujdosó är liksom landets största tomatodlare Árpád-Agrár Zrt, med 42 hektar tomatodling under glas, mjölkgården Agárdi Farm Ltd, med 1400 kor och drygt 5000 hektar mark, är företag som bidragit till att lyfta det ungerska jordbruket.
Efter EU-inträdet 2004 har konkurrenskraftiga lantbruk kunnat byggas upp med hjälp av bland annat landsbygdsstöd. Även om Martón Bujdosó tycker att EU-stöden gjort bönderna bekväma. Än återstår det dock mycket innan byggnader, maskiner och teknik från Sovjettiden har ersatts helt.
Tillväxt och rationalisering ska åter göra Ungern till en av Europas viktigaste kornbodar. Drömmen om det forna Stor-Ungern lever kvar hos vissa och underblåses av den nationalkonservative premiärministern Victor Orbán. I varenda liten by såväl som i huvudstaden Budapest vajar den ungerska flaggan.
På vissa ställen till och med kungariket Ungerns flagga, den som påminner om när landet var en stormakt som sträckte sig ända till Medelhavet och också omfattade delar av Slovenien, Serbien, Tjeckien och Rumänien.
Lena Johansson,
Politisk chefredaktör, Land Lantbruk