Dra inte undan mattan för svenskt lantbruk
Två för lantbruket viktiga områden inom Landsbygdsprogrammet kommer att drabbas av kraftiga nerskärningar under 2014 och troligen även under 2015.
Inom miljöersättning plockas bland annat åtgärder mot näringsläckage som exempelvis fånggrödor, skyddszoner och våtmarker bort, men även åtgärder för biologisk mångfald och högre djurvälfärd berörs. Dessutom minimeras lantbrukets möjligheter till kompetensutveckling.
Många rådgivare inom Hushållningssällskapen har under den senaste tiden mött oroliga bönders funderingar kring Landsbygdsprogrammets framtid och regeringens agerande. Det viktigaste för lantbruket är långsiktighet, att kunna planera i sitt företagande. Att från ett år till ett annat inte veta vilka förutsättningar som kommer gälla är ett orosmoment och en hämsko för svenska lantbruksföretags utveckling och konkurrenskraft.
Åtgärderna kan inte enkelt återupptas efter några års uppehåll. Den kompetens och det intresse som lantbrukare, rådgivare och myndighetstjänstemän byggt upp kring miljöarbete och kompetensutveckling raseras snabbt när lönsamheten inom svenskt lantbruk är pressad. Att återuppbygga intresse, kompetens och strukturkapital efter några års uppehåll kommer däremot att bli både svårt och kostsamt.
Hushållningssällskapen vill se ett Sverige med höga ambitioner vad gäller miljö, landsbygdsutveckling och svensk livsmedelsproduktion. Det måste också avspeglas i Landsbygdsprogrammet. Sverige har exempelvis i början av oktober åtagit sig höga beting när det gäller minskat näringsläckage till Östersjön. Samtidigt tas åtgärderna för minskat näringsläckage bort från Landsbygdsprogrammet. Hur denna ekvation ska gå ihop förstår vi inte. Till syvende och sist finns det bara två förlorare på dessa nedprioriteringar; våra svenska bönder och vår miljö.
undefined