Helena Gohde

Snötäckt fält framför tall- och björkskog med sjö synlig genom träden

Ã¥nge1.jpg

<p>Gunnar Johanssons släkt har ägt och brukat skog och mark i trakterna kring Överturingen i Ånge kommun i flera hundra år. Tillsammans med sina systrar äger han flera fastigheter i området och ett par av dessa skulle nu röjas och gallras.</p><p>Då fick de besked från Mark- och miljödomstolen i Östersund att alla åtgärder i skogen blivit stoppade. Organisationen Jordens vänner hade under en inventering hittat bland annat knärot, talltita och vissa marksvampar i området, något de informerat Skogsstyrelsen om och begärt en tillsyn. Då Skogsstyrelsen inte svarat inom 20 dagar ansåg Jordens vänner att myndigheten tagit ett så kallat nollbeslut, vilket går att överklaga.</p>

<h2>Akut fara</h2><p>Organisationen vände sig till mark- och miljödomstolen i Östersund för att överklaga och få röjning och gallring stoppade. De menade att det var en akut fara att vänta med att förbjuda skogsbruksåtgärder under tiden ett beslut skulle fattas.</p><p>Mark- och miljödomstolen gick på organisationens linje och fattade dagen efter beslut om att förbjuda gallring och röjning inom området tills målet avgjorts. Detta trots att åtgärderna inte kräver anmälan till Skogsstyrelsen.</p><h2>Starkt kritiska</h2><p>Syskonen, företrädda av Gunnar Johansson, är starkt kritiska till domstolens agerande. Dels menar de att Skogsstyrelsen inte hunnit fatta något beslut som går att överklaga, dels att det i Jordens vänners yrkande finns flera felaktigheter, såsom antal fastigheter som skulle gallras, var gallringen planerades och omfattningen av den. Bland annat pekade organisationen ut en udde med gammal skog med höga naturvärden.</p><p>– Där är det gammal skog som vi sparat i generationer och det är fem, sex meter mellan träden och väldigt osannolikt att man skulle gallra där. De har bara antagit att vi skulle göra åtgärder inom det området. Dessutom påstår de att vi skulle ta bort 90 procent av träden. Det är helt barockt! Vi tänkte ta ut 30–32 procent på tidigare ängsmark. Tar man bort 90 procent av träden är det inte en gallring utan en avverkning med fröträdställning, säger han.</p><p>Mest anmärkningsvärt tycker han är att domstolen inte hörde av sig till vare sig Skogsstyrelsen, markägarna eller Holmen, som de anlitat för åtgärden, utan enbart gick på Jordens vänners information.&nbsp;</p><p>– Jag hade kunnat skicka en kartbild som direkt visade att det här var galet, säger han.</p><h2>Regelmässigt beslut</h2><p>Enligt rådmannen Lars Nyberg på Östersunds tingsrätt, som tog beslutet, har liknande hänt i ett par fall tidigare med överklagade tillsynsärenden för åtgärder som inte omfattas av krav på anmälan.</p><p>– Jag hade gärna sett att Skogsstyrelsen fattat ett beslut, men jag förstår att deras resurser inte räcker. Nu har vi tagit det interimistiska beslutet på de knapphändiga uppgifter som finns i överklagandet och i Skogsstyrelsens akt. Eftersom verksamheten inte omfattas av skyldighet att göra anmälan finns det av naturliga skäl inget material från markägaren. I dessa fall tar vi regelmässigt beslut om att förbjuda åtgärden och markägaren får sedan tillfälle att yttra sig om överklagandet och ge sin syn på åtgärden, säger han.&nbsp;</p><h2>Förstår synpunkter</h2><p>Syftet med det interimistiska, tillfälliga, beslutet är att säkerställa att den aktuella åtgärden inte hinner genomföras innan ett slutgiltigt beslut är fattat. På Gunnar Johanssons kritik om att domstolen inte hörde av sig till dem innan beslutet togs svarar Lars Nyberg:</p><p>– Jag kan förstå markägarens synpunkter. Men enligt miljöbalken är det markägaren eller avverkningsanmälaren som har bevisbördan. Det har inte gjorts någon artskyddsinventering och man har inte redovisat några försiktighetsmått som man tänkt ta med hänsyn till dessa arter. Men detta är heller inte ett slutgiltigt beslut, säger Lars Nyberg.</p><h2>Uppskjutna åtgärder</h2><p>Nu har syskonen överklagat beslutet, men oavsett om de får rätt att fortsätta med sina åtgärder eller inte kommer arbetet att bli försenat.</p><p>– I klartext: efter beslut, besvärstid och överklagan är vi framme i april–maj, och då är det för sent. Jag kommer att få vänta ett helt år med att göra de åtgärder jag vill. Jag har inga problem med att Skogsstyrelsen inventerar en gång till inför gallringen och finns det arter som bör bevaras så OK. Jag har större problem med att man stoppar en röjning. Jag kan inte bedriva skogsbruk om jag inte får röja på min egen skog, säger Gunnar Johansson, som nu överväger att JO anmäla Mark- och miljödomstolen i Östersund.</p>

<h2>Kan anmäla samråd</h2><p>Thomas Mårtensson är enhetschef på tillsynsenheten på Skogsstyrelsen. Han delar bilden av att det händer att domstol agerar på tips i röjning och gallringar men att det är ovanligt.</p><p>– Röjning och gallring sker i en produktionsskog, men många markägare tänker inte på att det kan smyga sig in fridlysta arter även i produktionsskogen, säger han.&nbsp;</p>

Porträtt av man med vitt hår och kort skägg i kavaj, utomhus.

IMG_3685-2.jpg

<p>Även om man inte är skyldig att anmäla varken röjning eller gallring går det att skicka in en ansökan om samråd där man beskriver åtgärden. Då gör Skogsstyrelsen en bedömning om samrådet behövs eller inte för att hitta de anpassningar som är bäst.</p><p>– Enligt miljöbalken ligger det ett ansvar på verksamhetsutövare att anmäla åtgärden till samråd om den riskerar att påverka naturmiljön på ett väsentligt sätt. Då kan man diskutera en anpassning för att tillgodose skyddet. Det kan vara så att man här borde ha skrivit in en anmälan om samråd för det här området, säger Thomas Mårtensson.</p><h2>Fråga om resurser</h2><p>Men samtidigt är det stora ytor som är berörda av röjning och gallring i Sverige varje år och Skogsstyrelsen har inte resurser för att samråda i alla fall.</p><p>– Vi vill inte ha in slentrianmässiga anmälningar om samråd för röjningar och gallringar; det kommer vi aldrig att kunna hantera. Där måste man som skogsägare tänka till om åtgärden är av ett slag som kan skada naturmiljön, säger han.</p><p>Thomas Mårtensson ser en oroande utveckling om detta är en ny strategi från ideella organisationer att man breddar sig och inte bara siktar in sig på avverkningsanmälningar. Det skulle kunna leda till ännu fler överklagande ärenden som ställer sig på kö.</p><p>– Vi ska ta hand om tipsen om tillsynsåtgärder, men det är en fråga om resurser. Det är redan en utmaning att klara de tvingande uppgifter vi har enligt förvaltningslagen, säger han.</p><h2>Har en rutin</h2><p>Även Holmen, som skulle utföra åtgärderna på fastigheten, har haft erfarenhet av att gallring och röjning stoppas av domstol. Där har man en rutin som anger att även om gallring och röjning inte är anmälningspliktig ska vissa fall samrådas med Skogsstyrelsen eller annan relevant myndighet.<br><br>– Detta för att planerade skogsskötselåtgärder ska utformas med tillräcklig hänsyn till skyddsvärda arter i den mån sådana påträffats, säger Anders Nytell, miljö- och hållbarhetsspecialist på Holmen Skog.</p>

<p><a href="https://www.landlantbruk.se/kraftigt-ras-for-skogsbruket-djurbonder-mest-positiva"><strong>LÄS MER: </strong>Kraftigt ras för skogsbruket – djurbönder mest positiva</a></p>

<p>När markägarna skulle röja och gallra på sin fastighet utanför Ånge blev det stopp. Organisationen Jordens vänner överklagade åtgärderna till Mark- och miljödomstolen i Östersund som tog det ovanliga beslutet om ett tillfälligt förbud.</p>

Markägare är kritisk mot mark- och miljödomstolens beslut om tillfälligt förbud mot röjning och gallring.
– Jag kan inte bedriva skogsbruk om jag inte får röja, säger Gunnar Johansson.

Domstol stoppar skogsröjning utanför Ånge

Skogsbruk

Markägare i Ånge får skogsåtgärder stoppade efter domstolsbeslut. Fridlysta arter och miljöbalken står i fokus.

Domstolen stoppar deras röjning och gallring

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera