"Döda skogen" är en livsfarlig arbetsplats

Anna Utter kör på uppdrag av sågverkskoncernen AB Karl Hedin som är största markägare i området. Bolaget har provsågat brandskadat timmer och beslutat att ta in det i produktion i slutet av året. De första volymerna avverkas nu av Anna Utter och hennes arbetskamrater.

– Vi måste vara väldigt försiktiga och har på oss grova kängor, varselkläder och skyddshjälm när vi rör oss utanför maskinerna. Varje maskin har med sig två stycken 25-litersdunkar med vatten och en kanna med stril. Vi måste snabbt kunna släcka om en brand skulle blossa upp, säger Anna Utter.

Hon har dock inte sett att det pyr i marken just på den avverkningstrakt där hon arbetar.

– Nej, inte för stunden, men vad jag har hört så pyr det på andra håll, främst i torvmossar, säger hon.

Markens förnalager är bortbränt och en stor mängd stenar ligger blottlagda. Kör man på stenarna spricker de lätt, vilket ger stor risk för punkteringar, berättar Anna Utter.

– De spruckna stenarna kan bli vassa som knivar och då får man ta kranen och vända bort eller lyfta undan dem. Dessutom är allt ris bortbränt så man har inte mycket att ta till hjälp för att kunna köra över lite blötare partier, säger hon.

Anna Utter kan intyga att brandskadade träd faller lätt, vilket gör det riskfyllt att vistas i brandhärjad skog.

– Ja, de ger lätt med sig och det faller träd lite då och då när det blåser. Det gäller att tänka på var och hur man rör sig i terrängen, säger Anna Utter.

I säkerhetsdirektiven ingår också att kunna ange var man är om en kritisk situation skulle uppstå. Det underlättas av att skogmaskinerna har IT-system där GPS-koordinater är en viktig komponent.

– Jag tar alltid en bild av skärmen som visar traktdirektivet innan jag lämnar maskinen. Då har jag larmkoordinaterna på mobilen och kan meddela Räddningstjänsten var jag är om det skulle hända något, säger Anna Utter.