”Din sjöutsikt och vattenverksamhetsrätt kan tas ifrån dig”

Svenska statens snedtänk i vattenrätt skapar evig högkonjunktur för konsulter, domstolar, byråkrati, grävmaskinister och tjänstemän utan ansvar, skriver Göran Hartman i en debattartikel.

Göran Hartman är dammägare i Åbyholm, Tived, Laxå kommun.
Göran Hartman är dammägare i Åbyholm, Tived, Laxå kommun. FOTO: GÖRAN BERGLUND

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

En byråkratisk tsunamivåg hotar Sverige. Vattenplanens negativa påverkan på landsbygden har hittills inte fått genomslag i rikstäckande TV och dagsmedia. Land Lantbruk har i flera sakliga och kritiska reportage granskat kampen om vattenregleringen i Örebro län.

Huvudmålet är där inte att förbättra miljön utan att skapa fria fiskvägar, men musslor och fisk dog ut efter bara några dagars torka. Svenska Naturskyddsföreningen är länsstyrelsens stora kapitalgivare och dödsbringare i dessa projekt. Hur har det kunnat bli möjligt att staten plötsligt kan angripa vårt kulturella riksarv och dödförklara det?

Extrema yttringar mot demokrati och äganderätt vill ytterligare i smyg driva igenom en dold agenda så att anläggningar som inte ursprungligen varit avsedda för elproduktion ska undantas från nationella planen och utraderas.

Den nationella planen för omprövning av den småskaliga vattenkraften tar sin början 1 januari 2019. All vattenverksamhet ska leva upp till modern miljörätt och villkor. Hela Sveriges strömmande insjövatten, tusentals vattenspeglar och sjösystem hotas att bli bortspolade i den byråkratiska tsunamin.

De fastighetsägare som inte agerar före 1 juli 2019 kommer att mista ägar- och vattenverksamhetsrätt. Det gäller att agera nu för att komma med i den nationella vattenplanen.

LÄS MER: Utrivningar i fokus hos länsstyrelsen i Örebro

LÄS MER: Utrivna fördämningar fick motsatt verkan

LÄS MER: Kulturhistoria står mot fria vägar för öring

Oberoende av årstid kan situationen bli ödesdiger när skyddande dammluckor och dämningar är utrivna och sammanhängande våtmarker och grundvatten försvinner. Brandbekämpning blir omöjlig. Förra sommaren räddades Finnerödja av en enda kvarvarande damm från lågorna.

I klimatförändring är det inte bara vid 100-årsregn fara med snabbspolande gigantiska jättekrafter mot havet. Den kunskapen saknar uppenbart våra politiker som brister i långsiktigt klimattänkande.

Det är ödesdigert om länsstyrelsen ska få hålla i bödelsyxan och bestämma vilka åldriga kvarn och bruksmiljöer från knarrande trähjuls tid som får vara med i vattenplanen. Miljöbalken och kulturlagens portallagstiftning måste få väga tyngre än extremt sportfiske. Allmännyttans bästa måste respekteras inte särintressen. Tänk på att beslut alltid kan överklagas.

Sverige är det enda land i Europa som överlåter och för ner beslutsfattandet till aktivister, som skapat ett hemmagjort svenskt vattendirektiv. Detta medför att kulturhistoria och odlingslandskap med internationell turism demoleras till torrlagda månlandskap, trots EUs överstatliga vattendirektiv och landskapskonvention. EU har satt varningsflagg på Sverige. Övriga länder inom EU tar beslut om vattendirektivet på regeringsnivå.

Svenska statens byråkratiska snedtänk i vattenrätt skapar evig högkonjunktur för konsulter, domstolar, byråkrati, grävmaskinister och tjänstemän utan ansvar.

De utrivningsdrabbade i bondebygd får ett rent helvete och kan aldrig psykiskt eller ekonomiskt mäkta stå emot statlig krigsförklaring.

Göran Hartman,

Tiveden