Dikobesättningarna växer – mindre gårdar försvinner
Diko-företagen blir större, men de riktigt små företagen finns också kvar.
Jordbruksverket har gjort en specialbearbetning av sitt statistiska lantbruksregister och tittat på strukturen bland de företag som kor för uppfödning av kalvar utvecklats sedan år 1989.
Antalet företag är lika många nu som förr, men antalet dikor har ökat kraftigt, från 64 000 till 194 000 år 2016, vilket är nära rekordnoteringen från 2010.
Få över 100 dikor
Särskilt stor är ökningen av dikor i besättningar på över 100 kor. Förra året var det för första gången fler dikor i stora besättningar än i små besättningar under 10 dikor. Men fortfarande är de stora företagen få, bara 163 har över 100 dikor. De mindre uppfödarna, men mindre än 10 kor är samtidigt 4 774.
Köttbönderna släpar efter mjölkbönderna i strukturomvandlingen. Hos mjölkbönderna är en 25 procent av besättningarna över 100 kor, att jämföra med 2 procent hos köttbönderna.
Se över förutsättningarna
Det finns dock en tydlig tendens där besättningar med över 25 dikor blir allt fler, samtidigt som de mindre gårdarna försvinner.
Av de 874 företag som började med dikor under 2016 hade 298 ungdjur sedan tidigare, och skaffade alltså kor till 2016. Av de 420 mjölkbönder som lade av under 2015 fortsatte 185 gårdar med dikor.
– Man ska verkligen tänka igenom vilka förutsättningar man har på gården. Det rådet ger Kicki Markusson på Växa Sverige dem som vill satsa på dikor.
Köttbondens svåra val
Det finns en rad olika val att göra för den lantbrukare som vill satsa på dikor, enligt Kicki Markusson:
* Vilken ras ska jag ha? Tänk lättare raser om du hur mycket magra naturbeten. Stora raser kan vara för stora för båsen. Satsa på bra djur från början, både hon- och handjur. Låt inte mjölkkorna bli dikor.
* Ska jag behålla ungnöten? Ja, om du har stallen, betena och tiden att sköta om alla djuren.
* Koncentrerad eller utdragen kalvning? För den med ett annat deltidsjobb är det en fördel med så koncentrerad kalvning som möjligt. För den som vill jämna ut timmarna på gården över året är höstkalvning något att överväga. Dessutom vill ju slakterierna ha djur året om.
Lönsamhet ökar
Att besättningarna av dikor växer kan ha flera orsaker, enligt Kicki Markusson. De som startar gör en större satsning redan från början. Det krävs stora besättningar för att man ska kunna leva på dikouppfödning. Lönsamheten har ökat vilket gör att uppfödare ökar besättningen.
– Till TB1 ser det nu bra ut, det tror jag alla kan räkna hem. Men tittar du på arbete och avskrivningar och allt, så kan det fortfarande vara halvrackigt, säger hon.
Säljer kalvar
Dessutom märker Kicki Markusson att allt fler säljer sina kalvar, och alltså håller sig till själva dikoproduktionen. Det ger i sig ett utrymme på gården att hålla fler kor, när ungnöten säljs.
– Det blir mer specialisering. Är man bra på kalvning, ska man kankse hålla på mer med det. Och de som har byggt stallar och tar in foder för ungdjurstillväxt, de är duktiga på det.
Risk att bli för stor
Det finns en risk att bli för stor. Om man har sina besättningar på olika gårdar blir det mycket transporter. Och det är inte alltid det är så rationellt att stalla upp djur i maskinhallar och plansilos.
– Värderar man sin egen tid är det sällan lönsamt att försöka maxa antalet djur utanför den ramen man har, säger Kicki Markusson.
Läs mer: Jämnt jobb med tre ben