Regeringen vill "kräma ur mer" ur vattenkraften
Äldre rättigheter för vattenverksamhet erkänns som tillstånd enligt Miljöbalken och regeringen föreslår en nationell plan för en systematisk miljöprövning, som beräknas ta minst 20 år.
Från inblandade partier framställs det förslag som nu lämnats på remiss till lagrådet som en lättnad för de enskilda vattenkraftsägare som känt sig pressade av staten och dess myndigheter.
Vill kräma ur ännu mer
Energiminister Ibrahim Baylan (S) talade förra fredagen på en presskonferens om att det i stället handlar om att "kräma ur mer" av den svenska vattenkraften och att EU-rättens möjligheter till lägre ställda krav ska "utnyttjas fullt ut".
Det handlar om KMV, kraftigt modifierade vatten, där det inte ställs lika höga krav på den biologiska statusen. Sverige har till skillnad från övriga EU-länder hittills varit mycket restriktivt och bara KMV-klassat cirka 4 procent av alla vatten.
Högre effekt
Ibrahim Baylan menade att miljöförbättrande åtgärder ska sättas in där de gör störst nytta med så liten inverkan som möjligt på vattenkraftsproduktionen. Han vill se investeringar för att få ut en högre effekt av vattenkraften.
– Den har unika egenskaper. Den är lagringsbar i stora mängder, förnyelsebar och går att reglera under mycket korta tidsintervaller vilket blir ännu viktigare ju mer sol- och vindenergi som tillkommer, bedömer Ibrahim Baylan.
Mindre kostsamt
Ett viktigt besked bedöms vara att alla äldre rättigheter erkänns som tillstånd enligt Miljöbalken och ägaren till verksamheten ska ansöka omprövning vilket är en mindre omfattande och kostsam process än den nyprövning som nu varit aktuell i flera fall.
Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät får i uppdrag att ta fram en nationell plan där den tillståndspliktiga verksamheten ska prövas vattendrag för vattendrag. Det beräknas ta 20 år och generera drygt 7 400 mål i domstolarna.
Överprövning införs
Det införs en möjlighet till överprövning av miljökvalitetsnormer och klassning där ärendena i sista hand hamnar på regeringens bord.
– Förslaget innebär inte att varenda vattenkraftsägare kommer att bli nöjd. Men vi förväntar oss att våra intentioner får genomslag hos myndigheterna och att människor ska kunna känna en större rättssäkerhet, säger Lars Hjälmered (M), som suttit med i genomförandegruppen.
Bildar miljardfond
De åtta största kraftbolagen bildar en fond på 10 miljarder kronor som ska vara klar till årsskiftet. Den ska bekosta utredningar och åtgärder för de små vattenkraftsägarna men med en självrisk på 15 procent.
Ingen vet vad som händer om finansieringen inte skulle räcka men regeringen förutsätter att kraftbolagen i så fall skjuter till mer pengar.
– I princip alla förslag som berör markavvattning har tagits bort och det ser vi som positivt. Som de var utformade skulle de ha fått oerhörda konsekvenser, säger Jan-Olof Sundby, vattenexpert på LRF.
En proposition till riksdagen förväntas i början av april och den nya lagen ska i så fall kunna klubbas innan sommaruppehållet för att börja gälla den 1 januari 2019.