Det osynliga och onyanserade vattnet

Mer än en gång har förmodligen både du och jag fått höra om den påstått stora mängd vatten det går åt för att producera kött och mejeriprodukter. Inte minst på WWFs webbsida där tanken är att utbilda barn om ”osynligt vatten”. De inleder med att jordbruket står för 70 procent av den globala sötvattenanvändningen för att sedan lite i farten nämna att svenskt jordbruk står för blygsamma 3 procent, då vårt nordeuropeiska klimat gör behovet av bevattning av våra grödor väldigt litet. Än mindre (inte alls faktiskt) belyser de problematiken över att hushållens prylkonsumtion och industrin står för en klar majoritet av sötvattenanvändningen i Sverige.

Som avslutning är de vidare väldigt tydliga med sin exemplifiering av två specifika livsmedel. Nötkött som kräver 16 000 liter vatten per kilo samt ost som utnyttjar 5000 liter vatten per kilo. När jag undersöker det lite närmare och går till grundkällan så blir allt helt plötsligt mer nyanserat. Börjar vi med att titta på nötkött så är siffran för det första 15 415 liter vatten per kilo, men vem är jag att bestämma huruvida vi avrundar det uppåt till 16 000 liter.

Vidare har WWF ställt upp en tabell och visar på att vattenanvändningen till 94 procent är ”grönt vatten” när vi pratar nötkött. Grönt vatten kommer från regnvatten som har infiltrerats i marken. Markfuktigheten som via avdunstning och upptag/svettning i fotosyntesen ingår i ett kretslopp. Detta är dessutom genomsnittssiffror. Svenskt klimat passar som bekant bra för jordbruk då vi har mycket nederbörd, vilket gör att våra odlingar kräver mindre bevattning.

När vi kollar på nötkött så ser vi att endast 4 procent kommer från ”blått vatten”, sötvattenanvändning. Det betyder ett uttag om 617 liter vatten per kilo kött. För ost, som enligt grundkällan står för en total vattenanvändning på 3178 liter per kilo, inte 5000 liter, betyder det ett sötvattenuttag på 8 procent, alltså 254 liter. Ett ägg på 60 gram kräver 196 liter, där blått vatten är 7 procent, det vill säga 14 liter. Ett glas mjölk på 2,5 dl kräver totalt 255 liter varav 8 procent är blått vatten, det vill säga 20 liter.

För att ställa detta i paritet till något annat kan vi kolla på tomater som har en total användning av 214 liter vatten per kilo, men där blått vatten står för hela 30 procent, det vill säga 64 liter per kilo. Äpple kräver 822 liter varav 16 procent blått vatten, det vill säga 132 liter per kilo, samt ris som kräver totalt 2497 liter vatten varav 20 procent är blått vatten, det vill säga 499 liter per kilo. Oliver kräver totalt 3015 liter per kilo där blått vatten står för 17 procent, det vill säga 513 liter per kilo.

Nu behöver ju vi människor få i oss ett visst antal kalorier varje dag, oavsett om det är oliver eller kött vi äter. Det är därför mer intressant att kolla på hur mycket vatten som går åt per kalori, gör vi det så ser det ut som följer: 

Nötkött 250 kcal/100g = 0,25 liter per kalori 
Ost 400 kcal/100 g = 0,06 liter per kalori 
Ägg 60 g, 80 kcal = 0,17 liter per kalori. 
Mellanmjölk 2,5 dl 112 kcal = 0,18 liter per kalori 
Tomater 22 kcal/100 g = 0,29 liter per kalori 
Äpple 52 kcal/100 g = 0,25 liter per kalori 
Ris, 130 kcal per 100 g = 0,38 liter per kalori 
Oliver 115 kcal per 100 g = 0,44 liter per kalori

Jag kan bara gissa, utan att konstatera, varför organisationer likt WWF fokuserar så otroligt onyanserat på kött och mejeriprodukter med tanke på ovanstående information. 

Syftet med detta inlägg var att visa på en nyans i hela denna debatt, där ideologi och känslor ofta verkar stå före objektiva fakta för att gagna sina egna intressen. All livsmedelsproduktion kräver resurser i form av energi och vatten. Du kan inte få något utan att föra in något.

Patrik Veithoefer
mjölkbonde, Fröjered, Tidaholm