Det är sorgligt att se SRB-rasens utveckling
Jag var en av deltagarna när SRB klubben i Östergötland bildades 1972. Det är med stor sorg i hjärtat som jag har sett rasen minska i antal de senaste 20 åren.
Jag kommer ihåg uttalande av den förre konsulenten Magnus Sylvén: ” Hur kan någon tro att låglandsrasen kan bli större än SRB”. 20 år senare var det ett faktum.
På 1960- och 1970 talen var det priset på förmedlingskalvar som gynnade SLB. År 1974 ändrades klassificeringen vid slakten så att tunga slaktkroppar med låg fettansättning gynnades. Även det gynnade SLB. På 1990-talet hängde SRB inte med i avkastning. Det skiljer cirka 1 000 kilo mjölk mellan SRB och SLB. Ingen lantbrukare med nybyggd ladugård för flera miljoner har råd att avstå den inkomsten.
För att rasen ska överleva måste större tryck läggas på avkastningen i tjurindexet. Det går inte att sätta in tjurar med index under 100 för kilo mjölk bara för att de har höga värden för hälsoegenskaper och fertilitet. Det är klart att dessa tjurar har höga värden för de egenskaperna när deras döttrar inte mjölkar något.
Diskussionen om hur stor andelen röd Holstein som får ingå i SRB känns löjlig mot bakgrund att rasen håller på att förblöda. Alla röda djur kommer att behövas om det ska gå att bedriva ett effektivt avelsarbete. De röda korna minskar i alla de länder som ingår i Viking Genetics. Det har förekommit klagomål på SRB-kornas dåliga juver. Inslaget av röd Holsten för med sig en resligare ko med bättre juver och mjölkbarhet vilket kan bli ett alternativ till Holstein i robotbesättningar. Jag tycker inte att vi ska använda röd Holstein i Viking Red. Men att ta bort bra tjurar och kor ur avelsarbetet för att de har en viss procent röd Holstein i härstamningen har SRB inte råd med. Det påminner om diskussionen i slutet av 1970-talet då vissa medlemmar i SRB-föreningen ville utesluta användandet av NRF och finsk Ayrshire i SRB. Nu 30 år senare finns knappast någon SRB-tjur utan finska tjurar i härstamningen.
Ett större hot mot SRB än inblandning av röd Holstein utgör Svensk Mjölks uppmaning till djurägare att korsa sina djur för bättre fertilitet och hälsa. Det är ett stort misslyckande för den så kallade svenska modellen där fruktsamhet och hälsa har ingått i avelsmålen i 30-40 år.
undefined