Den typiske markägaren: Man, 56, stockholmare
Nästan hälften av marken i landet är privatägd. Enbart en fjärdedel av den ägs av kvinnor. En gift stockholmare på 56 år var den genomsnittlige markägaren i Sverige år 2010.
Den vanligaste markägaren i Sverige är en 56-årig gift man som bor i Stockholm. Han äger 8,4 hektar mark och tjänar drygt 240 000 kronor om året efter skatt.
Statistiken kommer från SCB och bygger på siffror från 2010. I uppifterna om markägande ingår alla typer av markinnehav - från fritidstomter till stora skogsfastigheter.
Tittar man på medianvärdet för markägande sjunker arealen betydligt. Då rör det sig fortfarande om en man, som dock bara förvaltar 1400 kvadratmeter mark. Det vill säga en vanlig småhusägare.
Näringslivet äger drygt en tredjedel av marken i Sverige, i huvudsak skog. Staten är den största markägaren av de 15 procent som ägs av offentliga institutioner. Det statliga ägandet handlar främst om icke produktiv mark eller fjäll.
I Sverige minskar den brukade marken kraftigt. En miljon åkermark har försvunnit mellan år 1951 och 2010. Från 1960 till 2010 har 67 500 hektar åkermark tagits i anspråk av växande tätorter.
Enligt SCBs statistik fanns det år 2010 tre miljoner hektar jordbruksmark i Sverige och 28 miljoner hektar skogsmark. Fördelningen mellan jordbruk och skog varierar kraftigt över landet. I Skåne var hälften av arealen jordbruksmark, medan samma siffra för Norrbotten var under en procent.
Vad gäller skogsmark hade Skåne år 2010 37 procent skog, medan Västernorrland och Gävleborg nådde upp till nästan 90 procent skog.