Delade meningar om vinst med fällor
Att reducera skogsskador genom att fånga barkborrar i olika typer av feromonfällor är en omdiskuterad metod. Skogsstyrelsens insektsexpert är positiv, andra experter tvekar på grund av kostnaderna.
Att reducera skogsskador genom att fånga barkborrar i olika typer av feromonfällor är en omdiskuterad metod. Skogsstyrelsens insektsexpert är positiv, andra experter tvekar på grund av kostnaderna.
Blir även årets sommar varm och torr befaras mellan 10 och 15 miljoner kubikmeter granskog komma att skadas av granbarkborren. Det skulle ge förlorade virkesvärden på uppskattningsvis 5-7 miljarder kronor.
Som motmedel har skogsbruket företrädesvis letat upp angripna träd, avverkat dem och kört dem till industri (sök- och plockmetoden). Storskalig fällfångst är ett annat alternativ som, enligt Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson, borde övervägas.
– Man får nog använda hela skalan av metoder om sommaren blir varm, säger Gunnar Isacsson.
Giftfria feromonfällor användes storskaligt efter omfattande utbrott i Värmland på 1970-talet. Med framgång, hävdar Jan Regnander, pensionerad SLU-forskare, som var starkt involverad i projektet.
– Vi räddade många träd. Det fanns ett samband mellan antalet skadade träd och antalet fångade barkborrar, men uträkningarna ansågs inte statistiskt säkerställda, säger Jan Regnander.
Men Jan Weslien, forskare på Skogforsk, är inte säker på i vilken utsträckning feromonfällorna påverkade utvecklingen i Värmland.
– Det är inte klarlagt, men jag tror att angreppen upphörde av andra skäl. Det är till exempel så att andelen gammal granskog blir mindre och mindre i ett stort angrepp och då avtar förökningen, säger Jan Weslien som anser att effekten måste vägas mot kostnaden.
– Barkborrarna uppehåller sig inte i fällområdet utan sprider sig över stora områden. Man kan nog fånga 30 procent, men samtidigt är det mycket kostsamt att använda fällor i stor skala, säger Jan Weslien.