"De som mår sämst orkar nog inte ringa"
Fem månader har LRFs mjölkjour varit igång med dagliga samtal från oroliga mjölkföretagare. Gunnar Forsgren, företagsutvecklare på LRF i Umeå, är en av dem som tar emot när det ringer.
undefined
– Det är mjölkbönder som helt enkelt är oroliga för sin ekonomi. De vill ha hjälp att se över sin ekonomi och sin produktion för att se om de kan göra något för att klara sig bättre. Många har nog gått hemma och grubblat ett tag och ser kanske inte någon väg ur krisen.
undefined
– Så är det ofta. Varför LRF startade detta var ju för att det fanns ett behov av fri rådgivning när det är som det är med mjölken nu - och då är det nog många som känner att de inte orkar dra på sig ännu en räkning när de redan har en dålig ekonomi. Då blir det här stödet viktigt. Det vi gör är att lotsa dem vidare till en rådgivare.
undefined
– Generellt när någon ringer så kan de vara ganska tysta och bara berätta kortfattat vad det gäller. Men vi som svarar har fått internutbildning i coachande samtal och man märker att om man ställer rätt frågor så lossnar det och de börjar prata. Ofta är det någon att prata med som behövs.
undefined
– Inte riktigt, men jag är rädd att de som mår allra sämst inte orkar ringa, säger Gunnar Forsgren.
Samordnaren Maria Mehlqvist på LRF säger att man i snitt fått tio samtal i veckan, plus ett antal mejl.
– Max 15 timmar fri rådgivning kan vi erbjuda. Hur länge Mjölkjouren finns kvar kan jag inte säga, men i varje fall året ut.