De hotar rikets säkerhet
Än så länge snurrar de sju vindkraftverken på Dalboslätten söder om Mellerud. Men om Försvarsmakten får som den vill kommer regeringen att stämpla dem som svartbyggen.
Inom kort tar regeringen ställning till Försvarsmaktens och andras överklaganden av beviljade eller nekade bygglov för 19 vindkraftverk i Mellerud, Lidköping, Tibro, Orust och Bollnäs. De sju som redan är uppförda ligger alla i Melleruds kommun och ägs lokalt.
Stefan Broberg är ordförande i ägarbolaget Erikstad Vind AB som har intressen i samtliga sju hotade verk och hans upprördhet går inte att ta miste på:
– Det finns ingen logik, man förstår ingenting. Som jag ser det har det gått prestige i detta. De kan ju inte förklara vad som är problemet med vindkraftverken.
Platsen vi befinner oss på ligger cirka tre mil från flygflottiljen Såtenäs på andra sidan Vänern. Över åkern hörs ett stilla svischande ljud från rotorbladen och i det vindkrafttäta landskapet finns ett 40-tal verk inom cirka en kvadratmil.
– Jag kan ha förståelse om de vill ha områden fria för lågflygning men här är det redan kört, säger Richard Johansson, som har fått bygglov för två vindkraftverk i närheten av sin gård. Fundament är gjutna och elanslutning är framdragen.
Stefan Broberg påpekar att lågflygning inte är tillåten över områden med bebyggelse och djurhållning. Jasplanen flyger ibland över Dalboslätten men man ser dem aldrig utan hör bara ljudet.
De första vindkraftverken började uppföras i början av 1990-talet. Dessa var mindre gårdsverk. Byggandet tog fart på allvar i mitten av 2000-talet, hela tiden med positiva yttranden från Försvarsmakten.
– Det finns ingen geografisk logik i deras överklaganden eftersom de här sju verken står mitt bland alla andra. De är inte heller högre än de andra eller utmärker sig på annat sätt, säger Per-Olof Hilmér, ordförande i Dalboslättens Vind AB som driver fyra av de hotade verken.
De aktuella vindkraftverken i Mellerud är uppförda av Eolus Vind som tillsammans med Richard Johansson driver processen mot Försvarsmakten. Bolaget påtalar de enorma skadeståndskrav som skulle följa om regeringen går på försvarets linje.
Varje vindkraftverk kostar 30–35 miljoner kronor att bygga och har en beräknad driftstid på 20–30 år med cirka 5 procents avkastning på insatt kapital.
– Vi pratar hundratals miljoner kronor eller snarare flera miljarder. Är detta verkligen vad våra skattemedel ska användas till? Det känns som om försvaret vill statuera exempel och visa att man fortfarande har makt, säger Per-Olof Hilmér.