De har framtidstro
Inger och Mikael Edlund har en av de gårdar som nu satsar och bygger ut. De flyttade korna till en ny ladugård förra lördagen. Därmed tog de steget från 28 uppbundna till 60 kor i lösdrift.
Även om 2011 inte blev ett toppår för dem eller andra mjölkbönder var det okej. 2012 blir mer intressant. Ingen vet vart priserna tar vägen.
– För oss är det jättespännande. Vi håller på att hantera alla inkörnings- problem, men vi mjölkar i varje fall i nya ladugården. Vi har klivit upp i en annan skuldsättning men vi tror på framtiden och hoppas på trogna konsumenter här i norr, säger Inger Edlund i Hössjö två mil väster om Umeå.
Framtidstron är annars kluven visar årets Lantbruksbarometer. Fler upplever en något sämre lönsamhet än för ett år sedan. Fyra av tio tycker ändå att den är ganska god.
Lars-Göran Svensson på LRF Konsult menar att lantbrukarnas upplevelse av sin ekonomi stämmer väl med hur den verkliga lönsamheten är. Den dystrare bilden av lönsamheten hänger mycket samman med dyrare diesel, el, konstgödsel och kraftfoder.
– Det behövs ett högre avräkningspris som kompenserar, det är det ingen tvekan om. Men man måste också hålla koll på kostnaderna.
Han tror att många kan sänka sina kostnader genom arbete med ekonomisk kontroll och styrning.
– En stor grupp är duktiga producenter, men det räcker inte. Jag tror att ett par timmar vid skrivbordet kan vara de bäst betalda timmarna för väldigt många, säger Lars-Göran Svensson.
Han noterar en tydlig skillnad mellan dem som driver sitt företag som enskild firma och dem som har aktiebolag.
– De som driver ett aktiebolag upplever bättre lönsamhet och är mer optimistiska om framtiden. Och de är ganska många, över 3 000.
Varför upplever de en bättre lönsamhet?
– Det kan bero på att de har bättre koll på ekonomi och företagsledning. Jag kan inte se någon annan förklaring. EU-stöd och annat är samma för alla.
Ett positivt tecken är ökade investeringar i mjölk- och grisföretagen. Andelen grisföretagare som investerade i byggnader ökade från 38 till 45 procent. Bland mjölkföretagen ökade antalet med 12 procentenheter, från 27 till 39 procent.
– Jag tolkar det som framtidstro. Varför skulle man annars investera? säger Lars-Göran Svensson.
Mest benägna att satsa är företag med högre omsättning. De köper mer mark, bygger fler djurstallar, men investerar däremot inte så mycket i maskiner som de mindre företagen. En drivkraft är att stärka lönsamheten genom effektiviseringar och ökad produktion.
För Inger och Mikael Edlund var inte viljan att tjäna mer pengar den huvudsakliga drivkraften.
– Framför allt handlar det om Kravs regler att uppbundna kor ska rastas vilket drev på investeringen. Sedan får vi en bättre arbetsmiljö, vilket är väldigt kul. Men jag tycker att det är synd om strängare regler slår ut små gårdar, för de behövs också, säger Inger Edlund.
Hon trivs med sitt jobb, något hon har gemensamt med 98 procent av sina lantbrukande kolleger. Ett toppjobb helt enkelt, utom kanske sett till lönsamheten.