För att minimera effekterna av låga grundvattennivåer och torka gäller det att vara förberedd. Som djurhållare är det främst tre faktorer som hotar produktionen; betesbrist, foderbrist och brist på dricksvatten till djuren.
Ingemar Lundquist och hans bror Lars håller 450 nötdjur i Transjö, utanför Alvesta. Redan förra året drabbades de av de låga grundvattennivåerna och stod plötsligt utan vatten i kranarna. Det visade sig snabbt att brunnen var tom och de visste att inom ett dygn kunde de hamna i ett akut läge om de inte kom på en snabb lösning.
Hade aldrig sinat tidigare
– Man blev ju förvånad, den brunnen hade aldrig sinat tidigare, men då blev det snabba ryck. Jag ringde grannen, för de hade just borrat nytt, och så fick jag kontakt med en borrare som kunde komma fem dagar senare, berättar Ingemar Lundquist.
Under tiden ransonerade bröderna vattnet mellan de olika djurgrupperna i stallarna och använde det vatten som långsamt rann till i brunnen.
– Mjölkkorna hade hela tiden vatten, men när vi mjölkade och diskade var vi tvungna att stänga av vattnet till ungdjuren, förklarar Ingemar Lundquist.
Har förberett sig
I år har bröderna förberett sig genom att öka vallarealen.
– Ingen kan ju säga hur läget blir framöver, men det vi behöver just nu är vatten på våra vallar. De som varit med länge pratar om 1955 som ett torrår, men de flesta av oss har inte upplevt något liknande så här tidigt på våren. Det är tufft nu. Riktigt tufft, säger Ingemar Lundquist.
Ingela Löfquist är rådgivare vid Hushållningssällskapet. Enligt henne är det viktigt att i ett sådant här läge se över vilka förutsättningar man har att klara en situation med dålig tillväxt och bristande vattentillgång. Det handlar om att inventera brunnar, beten och fodertillgång.
– Det är väsentligt att ha koll på nuläget. Se över vad statusen är i brunnen nu och fortsätta att hålla koll så att man ser vad som är på gång. Kanske kan det vara aktuellt att reglera uttagen. Man vill absolut inte bli fast med att sitta och köra vatten, säger hon.
Att säkra tillgången på foder och bete inför en torr betesperiod är vitalt för att inte tvingas slakta ut djur tidigare än planerat.
– Betet kan vara lite svårt att hantera, men det finns områden där man kan hitta extra betesmarker. Ser man sen att bete och foder inte räcker till så är det bättre att prioritera om i sin slaktplanering. Det är bättre att skicka några djur vid lägre vikter än att hålla dem på tomgång, säger hon.
Mät vattennivån i brunnen
Prata med grannarna - hur ser deras vattensituation ut?
Se om det finns möjlighet att ta vatten från sjöar eller vattendrag
Inventera de brunnar som finns på gården - Kan man använda gamla brunnar? Finns det anledning att borra nytt eller djupare?
Se över foderförsörjningen