Därför är GNSS-systemen samhällsviktiga
Tidsignalerna från satellitnavigationssystemen, GNSS, är samhällsvitala. De ger positioner, men synkroniserar också datasystem som styr allt från tele- och datanät till elkraftförsörjning och SOS-alarm.
Tidssignalerna från gps-satelliterna håller också ordning på tiden i de mest skiftande datasystemem här på jorden. Givetvis olika autostyrsystem och produktionsstyrningssystem i jord- och skogsbruk, men också navigationssystem för allt från trafikledning för flyg och sjöfart till distributionsbilar.
Tidssignalerna håller också styr på tele- och datatrafik, aktie- och värdepapperhandel, elkraftdistribution, mobiltelefoni och räddningstjänst.
De ryska störsändarna "överröstade" de svaga GNSS-signalerna. I Norge frågar man sig nu om samhället håller på att bli alltför beroende av GNSS-signalerna. Vad händer om systemet havererar eller störs ut?
Norge och Nator har tidigare haft ett äldre tids- och positioneringssystem, Loran-C. Det har till stor del skrotats eftersom det hade få civila användare, främst i fiskeflottan. Därmed ansågs systemet för dyrt att vidareutveckla.
Kritiker i Norge anser nu att den utstörda GNSS-positioneringen i norska Finnmark visar att samhället behöver ett nöd- eller reservsystem som kan ersätta GNSS för vitala samhällsfunktioner. Den funktionen skulle ett uppdaterat Loran-system kunna fylla.
Satellitnavigeringssystem
Sändarna i GNSS-systemens (Global Navigation Satellite System) satelliter sänder ut tidsignaler med svag volym. gps-antenner på marken jämför signalerna från fyra eller fler satelliter. Signalen från satelliten längst bort kommer sist fram till gps-antennen. Utifrån dess försening räknar gps-mottagaren ut var den befinner sig.
GPS amerikanskt
GLONASS ryskt
Beidou kinesiskt
Galileo europeiskt
LÄS MER: Rysk störsändare slog ut flyg-GPS