Slaktgrisproducenten Jan Thuresson i Sölvesborg har lyft sin produktion flera steg på bara två år. Grisarna växer snabbare med bibehållen klassning och köttprocent. Bakom framgången ligger samarbete med danska rådgivare.
Tillsammans har man fokuserat på att effektivisera uppfödningen och det har gett tydliga resultat.
– Rådgivningen gör att jag fått upp ögonen för saker som går att förbättra. Det är lätt att bli hemmablind, säger Jan Thuresson när han sitter i fikarummet på Matsagården med rådgivaren Simon Kvartborg och Per-Olof Olsson, inköpschef på KLS Ugglarps.
För två år sedan tog Danish Crownägda KLS Ugglarps systemet med specialiserade slaktgrisrådgivare till Sverige. Två danska rådgivare kommer nu regelbundet hit och besöker ett 50-tal gårdar. Traditionellt har rådgivningen varit starkt inriktad mot smågrisproduktion, medan tiden från insättning i slaktgrisstall fram till slakt varit mer styvmoderligt behandlad.
Ort: Gammalstorp, Sölvesborg.
Ägare: Jan Thuresson.
Produktion: 7 000 slaktgrisar per år på 2000 slaktgrisplatser.
Areal: 95 hektar åker. Odling av brödsäd, stärkelsepotatis, jordgubbar och hallon. 75 hektar skog.
Gården köper in färdigfoder.
Systemet med specialiserad slaktgrisrådgivning startade för fyra år sedan i Danmark. Danish Crown hade då sett ett tydligt behov av att stärka lönsamheten och effektiviteten i slaktgrisproduktionen.
– Ekonomin är hela tiden i fokus. De förändringar som görs ska synas i de ekonomiska resultaten, säger Simon Kvartborg som efter varje gårdsbesök stämmer av eventuella problem med övriga rådgivare i teamet.
Rådgivningen har snabbt gett resultat och Per-Olof Olsson talar om tydliga förbättringar även hos de svenska slaktgrisproducenterna.
– Vi har producenter som ökat sina resultat med 500 000 kronor, rensat på förändringar i slaktpriset. Ofta handlar det om bättre tillväxt på kortare tid och varje kilo extra betyder mycket pengar för uppfödaren.
Många av de ändringar som genomförts på gårdarna handlar om ändrad utfodring, något som har gett resultat även hos Jan Thuresson.
– Vi har ändrat foderkurvorna och snittvikten på grisarna har ökat med tre-fyra kilo, från 87-88 kilo till 92-93 kilo, ändå har omloppstiden i stallen minskat. En del beror på att vi bytt smågrisleverantör men mycket beror på ändrade rutiner. Bland annat utfodrar vi nu fyra i stället för tre gånger om dygnet, säger Jan Thuresson, som har mellangårdsavtal med en smågrisproducent i Småland.
Förändringen innebär även att Simon Kvartborg har en dialog med foderleverantören om vilka egenskaper man vill ha hos fodret.
– Men det går ju inte att höja proteinhalt eller ändra sammansättningen av aminosyror hur som helst, det måste ske på ett sätt som skapar lönsamhet, säger han.
Mycket av rådgivningen efter de första större stegen handlar sedan om finlir.
– Nu ska vi se till att fler av dina grisar hamnar här uppe, säger Simon Kvartborg till Jan Thuresson och pekar på ett diagram över slaktvikterna på levererade grisar. Även om snittvikten är bra finns det utrymme att få fler att nå optimal vikt.
För Jan Thuresson har förändringarna som han och Simon Kvartborg genomfört ökat resultatet med minst 150 000 kronor. Det tillsammans med starka svenska grispriser gör att han ser ljust på framtiden, efter att ha gått emot strömmen och byggt nytt stall 2016 och då ökade sin produktion.
– Det har blivit väldigt lyckat. Bra miljö för grisarna, bra arbetsmiljö och alltså mer kilo gris i varje insättning. Nu bygger jag om i mina gamla stallar och på sikt funderar jag på om det är läge att öka produktionen ytterligare om något år.
Vad ska ni gå vidare med för att ytterligare förbättra produktionen?
– Det handlar om mera finlir Vi tar en sak i taget så att vi kan följa upp vilka resultat vi får, svarar Simon Kvartborg.
