I dagarna skriver Danmarks ekologiska jordbruksfond på köpeavtalet för fondens första lantbruk. Med 100 miljoner danska kronor att shoppa för är målet att i år köpa 5-6 gårdar att arrendera ut till unga lantbrukare.
Ökad ekoproduktion och miljöhänsyn men också en vilja att skapa generationsskiften ligger bakom den nya fonden. För den som ska arrendera är ekologisk eller biodynamisk produktion ett villkor. Men nästan lika viktigt är det andra målet för Ekofonden: Att skapa förutsättningar för en ny generation att bli lantbruksföretagare.
– Att köpa en gård för en ung kunnig person är nästan omöjligt i Danmark. Utan eget stort kapital får du en ränta på de sista miljonerna på 10-12 procent vilket knäcker all lönsamhet. Vi arrenderar ut till en ränta på 4,5 procent. Dessutom får varje lantbruk en egen gårdsstyrelse som ska stötta på olika områden, säger Kim Qvist som fungerar som VD i Ekofonden.
Han är själv ekobonde på Jylland sedan 1990, sitter i styrelsen i Ekologisk landsförening och är starkt drivande i skapandet av den nya fonden.
I februari hade fonden fått in nära 30 miljoner danska kronor i färskt aktiekapital från företag, organisationer och privatpersoner. Med stöd från en kapitalstark pensionsfond har man möjlighet att låna ytterligare 70 miljoner till låg ränta och nu är Ekofonden i full gång att göra sina första gårdsköp. Innan året är slut ska en handfull köp genomförts.
– Vi skriver snart kontrakt på en ekologisk kycklinguppfödning och har flera andra intressanta köp på gång. Så fort vi gick ut med våra planer fick vi en kö av unga intresserade köpare och äldre säljare.
De lantbrukare som sedan får arrendera skriver på ett avtal som garanterar ekologisk eller biodynamisk produktion. De ska också vara unga och avtalet kan innehålla ytterligare krav.
– Det kan betyda att vi kräver extra kvävefällor, trädplantering eller kanske att man successivt går över till förnyelsebar energi, säger Kim Qvist, som talar om ett lantbruk som ”gör samhällsnytta”.
Men det handlar inte om välgörenhet. Ekofondens verksamhet är strikt kommersiell och fonden ska tjäna pengar på ränteskillnaden mellan vad man betalar för sina lån och vad man får in från arrendatorerna. Vinsten ska sedan användas till köp av fler lantbruksfastigheter.
Arrendatorernas vinst är möjligheten att komma in i en kapitalkrävande bransch till för danska förhållanden låg ränta.
– Det finns flera bottnar i det här. En ekonomisk - både lantbrukaren och vi ska tjäna pengar, men även en ekologisk, en miljömässig och en klimatmässig botten. Och så ovanpå detta att vi får till nödvändiga generationsskiften, vilket är en dynamisk del i vår affärsmodell. Ett mål är att våra unga arrendatorer ska få möjlighet att bygga upp ett egenkapital, säger Ekofondens ordförande Lars-Christian Brask, kommunpolitiker och folketingskandidat för borgerliga Venstre.
Han menar att en ökning av den ekologiska produktionen är till nytta för danskt lantbruk i stort.
– Här finns en lönsam exportmarknad både i Tyskland och andra länder och att skapa långsiktig lönsamhet är en del i konceptet.
Vilka är det då som ska få möjlighet att arrendera? Lars-Christian Brask talar om unga personer med lantbrukserfarenhet och kompetens och med ”hjärtat i ekologisk produktion”. I arrendet ingår mark och byggnader - medan arrendatorn håller med egna maskiner.
