Vi behöver en nyordning där älgbetesinventeringen betalas av älgvårdsfondens medel, inte som nu att jägarintressena fått det att bli markägarnas eget ekonomiska bekymmer.
I regeringens proposition 2009/10:239 om Älgförvaltningen står: ”Länsstyrelserna använde år 2007 sammanlagt drygt 2 100 000 kronor till inventeringar. Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att det är viktigt att den långsiktiga finansieringen av utökade inventeringar säkerställs. Utredningens förslag om ökade intäkter från fällavgifter bör kunna innebära ett tillskott om i vart fall 20 miljoner kronor till älgvårdsfonderna vilket bör ge utrymme för de inventeringar som är en förutsättning för en adaptiv förvaltning av älgen.”
Detta tolkar vi som att även regeringen anser att det är älgvårdsfonden som ska bekosta samtliga inventeringar, inte bara det som nu gäller, på grund av det läge jägarintresset lyckats sätta oss i, att bara spillningsinventering/räkna älgar, finansieras den vägen.
Vi får inte fortsätta svepas med i jägarintressenas 40-åriga successiva förflyttning av normen av vad en normal älgstam i Sverige är. Vi har dubbelt så många älgar nu som 1968, inte hälften så många som 1980 som jägarintresset alltid använder som argument. Vi har alltså en enormt, i princip onaturligt hög, älgstam i Sverige.. Ja, vi har en hel del fördelar av den, det ska också erkännas. Dels de medlemmar som jagar själv och njuter av den på det sättet, dels andra gör det genom högre jaktarrenden. Men, i ett markägarperspektiv anser vi att vi nu måste komma ur den bevisbörda som vi låtit jägarintresset lägga på oss; att bevisa att stammen inte kan vara si eller så hög. Det självklara är att jägarna ska ha bevisbördan, att bevisa att stammen KAN vara si eller så hög. Visst, i någon mån slår det kanske igenom i form av lägre jaktarrenden men inte med faktor 1 så det är inte bara principiellt riktigt att göra så här, markägarna tjänar även på att inventeringarna betalas via fällavgifter/älgvårdsfonden.
Fortsätter vi att plantera gran på ståndorter som är mer lämpade för andra trädslag - hur ser det då ut i skogen om 50 år? Då kanske vi på grund av den ringa fodertillgången bara kan ha två älgarper 1000 hektar. Är det inte bättre att skjuta ner älgstammen betydligt nu så att vi får ett bättre läge att föryngra med de mest ståndortslämpade trädslagen? Det skulle ge förutsättningar för mer foder till hjortdjursstammarna och även gynna den biologiska mångfalden. Och självklart ska samtliga inventeringar, oavsett om det handlar om foderresursen eller spillningsinventering, finansieras genom fällavgifter och älgvårdsfond. Varför ska inventeringar som fokuserar på antalet älgar prioriteras framför inventeringar som rör fodret, som faktiskt är grunden för älgstammen. Regeringen insåg det när man skrev proppen om den nya älgförvaltningen, men hur ser man till att jobba för att förverkliga detta nu? Landsbygdsminister Eskil Erlandsson; du behöver visa tydlighet i detta för att göra den nya älgförvaltningen till en framgång!
undefined
undefined