”Planer är till för att ändras”

Det är höst på Holmtebo Västergård, beläget i Valdemarsviks kommun i Östergötland. I fårstallet står nyklippta tackor fördelade i olika betäckningsgrupper och några slaktlamm. Här avlar Crister Nilsson och hustrun Anna Hägge Nilsson både för köttproduktion och ull. För fem år sedan stod de inför ett vägval.

– Fram till 2020 var vi arrendatorer på en annan gård och hade 380 tackor. Men jag började bli gammal och vi sa upp arrendet och tänkte bara ha ett 30-40-tal tackor här hemma. Men så sprang jag på en bankman som jag är bekant med. Han frågade varför jag inte bygger ett fårstall här hemma på gården.

Crister Nilsson, då nära 70 år, trodde inte att banken skulle bevilja lån, men det skulle inte vara några problem enligt bankmannen. Efter en hel del sprängning och markarbete stod det enkla stallet på plats.

– 14 dagar innan jag fyllde 70 kunde stallet slutbesiktigas, säger Crister och fortsätter:

– Planer är till för att ändras. Vi gick från 380 tackor men istället för att bara ha 30-40 stycken så blev det ett nytt stall och besättningen är nu på 125 produktionstackor. 

Easy care-strategi

Lamningen är uppdelad i tre perioder. I oktober är det dags för en grupp och därefter blir nästa i februari. Den tredje perioden blir i slutet av maj, början på juni. Anledningen är att Crister hellre vill släppa lammen att beta återväxt på vall än på naturbeten.

– Det ger bättre tillväxt och färre parasiter. 

Efter en tuff lamningsperiod 2012, när Crister Nilsson ensam tog hand om nära 250 lammande tackor, gick han in i väggen. Då beslutade han sig för att gå över till easy care, en målmedveten avel för att tackorna ska klara sig själva i så stor utsträckning som det går vid lamning. 

– Satsar man på rätt tackor funkar det. När strategin med easy care rullat ett tag resulterade det i att färre tackor behövde slås ut på grund av mastit och att tackorna därmed blev äldre innan de gick till slakt.

Målet har sedan 2012 också varit att de flesta av tackorna ska lamma tre gånger på två år. 

– Ska detta lyckas så krävs det att de är i näringsbalans när det gäller energi, protein, mineraler, spårelement och vitaminer. Då hänger de med tills de faller för åldersstrecket, säger Crister. 

Besättningen består av en majoritet finullstackor, en tredjedel gotlandsfår och några få korsningstackor. 

– Jag reducerar alltid till två lamm per tacka och föder upp de lamm som plockats bort på hink, bra kraftfoder och grovfoder. Vid fem veckor avvänjs de från mjölken. Det ger finare djur och sparar på tackorna, man slipper mastiter för sådana kostar också.

Satellitbesättning för avelsprojekt

Crister berättar stolt att besättningen har blivit utvald som en satellitbesättning till Scans SheepX-projekt. Det innebär att föräldradjur till de besättningar som är med i kärnan i avelsprojektet tas från Cristers och Annas besättning. 

På gården finns en ull- och skinnbod, där Anna Hägge Nilsson säljer ull och skinn från fåren. 

– Den bästa och mest välsorterade ullen från finullsfåren säljs till Åddebo ull. Sedan handtvättar jag en del själv och säljer här i boden eller på olika mässor. Resten av ullen går till trädgårdsull, berättar Anna Hägge Nilsson. 

Engagemanget för den svenska lammproduktionen är starkt hos Crister Nilsson. Under 25 år har han på olika sätt varit engagerad i distriktsföreningen Östgötalamm, sedan flera år tillbaka som ordförande. I våras blev han dessutom invald i Svenska Fåravelsförbundets styrelse. Därtill håller han digitala kurser i fårskötsel via Studieförbundet Vuxenskolan. 

– I Sverige i stort är det en utmaning att få alla att dra åt samma håll, det gäller både myndigheter och företag. Det krävs om vi ska få till en ordentlig lammproduktion, säger Crister Nilsson.