Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
2025 borde det vara en självklarhet att alla invånare erbjuds en jämlik välfärd oberoende av var i landet man bor, men tyvärr visar den samhällsanalys som vi har gjort att så inte är fallet. Bor man på Sveriges landsbygder får man generellt sett räkna med lägre betyg i skolan, ökad risk för ohälsa och sämre tandstatus på äldre dar. Men trots en sämre välfärd så betalar man högre skatt. Skattetrycket är nämligen som högst på våra landsbygder och som lägst i våra storstadsområden.
Vad beror då dagens ojämlika välfärd på? Vi har identifierat tre orsaker: ekonomin, byråkratin och kompetensbristen. För det första är välfärden på våra landsbygder underfinansierad och det nuvarande utjämningssystemet förmår inte jämna ut skillnaderna. För det andra bidrar byråkrati, överreglering och detaljstyrning till att försvåra för småskaliga och flexibla lösningar. Och för det tredje är svårigheten att kompetensförsörja välfärden extra stor på våra landsbygder.
Behovet av politiska åtgärder för en mer jämlik välfärd är alltså enormt. Oberoende av var i Sverige man bor måste man ha rätt till en likvärdig skola, en fullgod vård och en värdig ålderdom. Därför lägger vi nu fram tre stora reformer som ska vända på utvecklingen:
1. Mer pengar till landsbygderna
Sveriges landsbygder bidrar idag till landets ekonomi och tillväxt genom sina naturresurser. Trots det får man inte på ett rimligt sätt tillbaka av dessa tillgångar. Vi föreslår därför att utdelning från statliga bolag som nyttjar Sveriges naturresurser ska komma landsbygden till del och att fastighetsskatten från elproducerande anläggningar ska stanna lokalt. På sikt måste en bred skatteöversyn göras och ett rättvisare utjämningssystem utformas. Det är hög tid att sluta skyffla pengar mellan storstäderna och istället stärka utjämningen mellan stad och land.
2. Landsbygdssäkra lagar och beslut
Mycket av svensk lagstiftning utgår ifrån ett perspektiv kring stora enheter i tätbefolkade områden. Allt för ofta glöms landsbygdsperspektivet bort. Därför vill vi ställa krav på landsbygdssäkring av lagar och beslut. Vi kallar det för Ramviksmodellen utifrån den tidigare statsministern Thorbjörn Fälldins vana att före varje beslut ställa sig frågan vad det skulle innebära för hans grannar hemma i Ramvik. Därigenom vill vi motverka centralisering och öppna upp för större flexibilitet gällande små och lokalt anpassade lösningar.
3. Stärk kompetensförsörjningen
Den sittande regeringen satsar miljardbelopp på att få människor att flytta ut från Sverige genom ett återvandringsbidrag. Vi vill istället använda pengarna till ett rekryteringsbidrag för att locka människor till välfärdsarbeten på våra landsbygder. Med hjälp av avskrivning av studieskulder inom kritiska yrkesgrupper och stöd för att flytta dit där jobben finns ökar möjligheten att klara kompetensförsörjningen. Samtidigt vill vi även lyfta kompetensen hos dem som redan finns på plats och arbetar, till exempel för att vidareutbilda obehöriga lärare eller undersköterskor.
Centerpartiets reformgrupp landsbygd
Christofer Bergenblock, ledamot av partistyrelsen, riksdagsledamot Halland
Helena Lindahl, landsbygdspolitisk talesperson, riksdagsledamot Västerbotten
Sofia Nilsson, ledamot av partistyrelsen, Broby
Johan Falk Andersson, kommunstyrelsens ordförande, Sollefteå