Att vi vill se en jämlik och tillgänglig välfärd på våra landsbygder betyder inte på något sätt att vi överger vår politik kring jord- och skogsbruk. Det skriver Christofer Bergenblock, Helena Lindahl, Sofia Nilsson och Johan Falk Andersson, Centerpartiet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på ledartexten: Var är bönderna i Centerns nya politik? av Ella Li Jennersjö.
Centerpartiet har varit landsbygdens röst i över hundra år och arbetar ständigt med att utveckla ny politik för att hela landet ska leva. Under det senaste halvåret har en arbetsgrupp arbetat med uppdraget att undersöka hur välfärden kärna fungerar på Sveriges landsbygder, för att sedan föreslå reformer på området. Att vi vill se en jämlik och tillgänglig välfärd på våra landsbygder betyder inte på något sätt att vi överger vår politik kring jord- och skogsbruk som ledarskribenten får det att framstå. Det innebär istället att vi utvecklar vår befintliga landsbygdspolitik.
Just jord- och skogsbrukspolitiken hör till de områden som vi ständigt utvecklar. På de två senaste partistämmorna har vi antagit program som tar upp de gröna näringarnas förutsättningar. Och sanningen är att vi på varenda stämma sedan partiet bildades har behandlat otaliga förslag inom området. I Centerpartiets budgetmotioner framgår det att vi avsätter mer pengar till jord- och skogsbruk än vad regeringen gör.
De gröna näringarnas konkurrenskraft är av högsta prioritet för oss. Vi kämpar för stärkt äganderätt, sänkt skattetryck för näringarna och minskad regelbörda – samtidigt som vi vill stärka motståndskraften mot såväl klimatförändringar som krissituationer.
Även landsbygdens välfärd har engagerat Centerpartiet i långa tider. Redan 1930 bildades Svenska Landsbygdens Studieförbund som en del av vår bonderörelse för att ge landsbygdens folk möjlighet till bildning. Under 1940-talet började partiet på bred front uppmärksamma de orättvisor som fanns mellan land och stad gällande utbildning, kultur, kommunikationer, pensioner med mera. Kritik mot centralisering blev också ett tydligt inslag i partiets politik. Den breda förståelsen för livsvillkoren på landsbygden tog vi med oss när vi under 1970- och 1980-talen blev ett regeringsbärande parti. I det reformgruppsarbete som nu har gjorts kan vi konstaterat att orättvisorna mellan land och stad fortfarande är oacceptabelt stora.
Vi presenterar därför tre stora reformförslag i vår rapport:
1. Mer pengar till landsbygdens välfärd
2. Landsbygdssäkring av lagar och beslut
3. Stärkt kompetens och förbättrad rekrytering till landsbygdens välfärd.
Samtidigt fortsätter vi självklart att med kraft driva politik på andra områden. Arbetet innebär inte att andra områden har blivit mindre viktiga.
Så för att vara tydliga: Vi fortsätter att driva jord- och skogsbruksfrågorna med oförminskad kraft. Men vi vet att även landsbygdens barn har rätt till en bra skola. Vi vet att lantbrukaren som råkar ut för en arbetsplatsolycka snabbt måste kunna få vård. Vi vet att även skogsägare har gamla föräldrar som förtjänar en fungerande äldreomsorg. Vi vet tyvärr också att skolan, vården och omsorgen är sämre i våra landsbygder än i städerna. Den orättvisan måste stoppas.
Christofer Bergenblock (C), talesperson i omsorgsfrågor, ordförande i reformgruppen
Helena Lindahl (C), talesperson i landsbygdsfrågor, ledamot i reformgruppen
Sofia Nilsson (C), ledamot av partistyrelsen, ledamot i reformgruppen
Johan Falk Andersson(C), kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå, ledamot i reformgruppen
