EU-kommissionen får både ris och ros av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för sina planer att förändra Cap 2021. Att kraftigt begränsa de högsta gårdsstöden är Sverige starkt emot. Att länderna får mer makt att forma politiken ser Sverige däremot som positivt.
En första chans att tycka till om jordbrukskommissionär Phil Hogans plan som lades fram 29 november får EUs jordbruksministrar vid måndagens jordbruksråd.
Inför riksdagens EU-nämnd redovisade Sven-Erik Bucht i dag vad regeringen gillar och ogillar i Hogans plan, som utgör grunden för det skarpa Cap-förslag som kommissionen under 2018 ska lämna.
Att Cap decentraliseras så att länderna får mer makt att bestämma exakt hur de ska genomföra Bryssels jordbrukspolitiska mål är den stora nyheten i planen. Där får Hogan tummen upp av Bucht.
- Positivt är den nya förvaltningsmodellen där man ska lyfta besluten närmare länderna, konstaterar landsbygdsministern.
Som många andra pekar Bucht dock också på risken att decentralisering går över i en form av åternationalisering som kan leda till olika villkor för unionens bönder. Och det kommer han att varna för på måndag.
- Vi kommer att framför att det är väldigt viktigt att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen.
Att Bryssels hårda styrning av den så kallade förgröningens miljövillkor upphör i och med decentraliseringen ser Bucht som positivt.
- Förgröningen har ju varit kritiserad under en lång tid, och här finns rum för en ökad ambition för miljö och klimat.
Hogan lyfter också frågan om en mer flexibel fördelning av medlen mellan å ena sidan gårdsstöden och å andra sidan landsbygdsprogramet. Detta ger Sverige chans att åter driva ett gammalt krav om att EU-medel successivt ska föras över till landsbygdsprogrammet så att gårdsstöden till slut kan upphöra.
- Vi tycker att detta är viktigt. Det är i landsbygdsprogrammet som man kan förändra konkurrenskraft och produktivitet på ett effektivare sätt.
När det gäller tillväxten på landsbygden som nämner Hogan också skogen, vilken Sverige inte alls vill se indragen i en gemensam EU-politik.
- Och där kommer vi att vara jättetydliga. Skogspolitiken är en nationell kompetens, inget annat.
Att frågor som god djurvälfärd och antimikrobiell resistens nämns, får svenskt beröm.
En svensk sågning får dock förslaget att införa ett tak för storleken på direktstöden, så att de stora mottagarna skulle bli av med mycket stora ersättningar från 2021. Att Hogan vill skära ned högsta beloppet till mellan 60.000 och 100.000 euro per gård har redan tidigare läckt ut från kommissionen.
Visserligen saknades exakta siffror i den plan som Hogan offentliggjorde 29 november. Inte förrän EU-budgeten nästa år klarnar återkommer Hogan med summorna.
"Vi säger nej"
Sven-Erik Bucht tänker ändå vara tidigt ute och reagera mot att stora mottagare, som har strukturrationaliserat sin drift, ska förlora mer i ersättningar än mindre gårdar.
- Vi säger nej, eftersom det skulle motverka en strukturomvandling.
Takbeloppen har varit ute i medierna ett tag, och även om siffrorna har lyfts bort i Hogans meddelande, så har Sven-Erik Bucht där upptäckt spår av förslaget.
-Även om man inte ser beloppen i Hogans text, så finns siffrorna 60 000 euro och 100 000 euro kvar under en bild, konstaterar Bucht.
Hogan talar också om ökad riskhantering i sin plan. Där är Sverige skeptiskt avvaktande.
- Det är i så fall viktigt att riskhanteringsinstrumenten ligger i linje med en marknadsorientering.
Rent allmänt tycker Sven-Erik Bucht också att Hogans plan skulle behöva ett större marknadsperspektiv.