Brittiska arbetare ointresserade av lantbruk
Få brittiska arbetare är intresserade av att arbeta inom landets lantbruk och mjölkproduktion. Med Brexit kan det bli svårare att få tag i arbetskraft, då många anställer utländska arbetare.
Få brittiska arbetare är intresserade av att arbeta inom landets lantbruk och mjölkproduktion. Med Brexit kan det bli svårare att få tag i arbetskraft, då många anställer utländska arbetare.
Det verkar bli tufft för den brittiska mejerisektorn när det gäller att rekrytera arbetskraft i framtiden – få vuxna i Storbritannien är villiga att arbeta inom lantbruket. Det rapporterar den brittiska tidningen Farmers weekly.
I en ny YouGov-undersökning, som beställts av The Royal Association of British Dairy Farmers (RABDF), ställdes frågan till 2 000 vuxna om vilka av sex aspekter av arbetet på lantbruk, särskilt i mjölkproduktionen, de kunde tänka sig att jobba med. Bara 4 procent kunde tänka sig att arbeta med alla delarna.
Dessa var:
Arbeta med djur
Arbeta med maskiner (inklusive datorer)
Att främst arbeta utomhus
Att arbeta på en lantlig plats
Att arbeta i ett litet lag
Arbeta långa, men flexibla, dagar
Den minst populära arbetsuppgiften, enligt undersökningen, var att arbeta med maskiner, datoriserad teknik eller tunga maskiner. Bara 17 procent sa sig vara villig att göra det.
Bara 27 procent sa sig vilja arbeta med djur.
– Undersökningen indikerar att många brittiska arbetare helt enkelt inte gillar tanken på vissa av funktionerna i lantbruket, som att arbeta flexibla timmar eller att arbeta utomhus, säger Mike King, ordförande i RABDF.
Det fanns en skillnad i intresset beroende på utbildningsgrad. Färre kvalificerade löntagare i Storbritannien kommer sannolikt att överväga ett jobb inom mjölkproduktionen (9 procent) jämfört med halv- (19 procent) eller lågutbildade arbetare (12 procent), trots konkurrenskraftig lön.
Med Brexit är det sannolikt att det kommer ytterligare restriktioner för arbetskraft från utlandet och RABDF är oroat att den inhemska inte räcker.
– EU-arbetstagare fyller idag ett stort antal roller i lantbruket, som är varierade och i stort sett permanenta. Men efter Brexit kunde vi se att tillgången till den arbetskraften försvann, säger Mike King.
Stort beroende av utländsk arbetskraft
I tidigare undersökningar som RABDF gjort har det visat sig att mejerisektorns beroende av utländsk arbetskraft är stor.
Mellan 2014 och 2016 ökade antalet anställda som är från utlandet från 32 till 56 procent.
De som upplever att det är svårt att rekrytera personal ökade under samma tid från 40 till 51 procent.
2016 ansåg 93 procent av mjölkbönderna som RABDF frågade att EU-arbetskraft hade varit ett framgångsrikt alternativ för sin gård.
83 procent sa att de anställde EU-arbetskraft på grund av "arbetsvilja" och 63 procent på grund av att det inte fanns brittisk arbetskraft att tillgå.
Samma jordbrukare svarade även att 50 procent av deras arbetare var "högkvalificerade" eller "huvudsakligen högkvalificerade".
85 procent hade personal från Polen och 23 procent från Rumänien.