Brister i traktdirektiven
En ny studie visar att viktiga delar av traktdirektiven ofta är bristfälliga. Det kan få negativa effekter på skogsentreprenörernas lönsamhet och på produktionen i skogen.
Skogsentreprenörernas arbetsorder och guide på hygget består av det så kallade traktdirektivet. Där ska alla uppgifter finnas om var virket ska läggas, var basvägarna går, om det är förröjt, om det behövs vägunderhåll och många andra viktiga detaljer om avverkningen.
Risk för minskad lönsamhet
Det är oftast virkesköparen som levererar traktdirektivet i form av en datafil till entreprenören. Om kvalitén på uppgifterna är dålig blir det besvärligt för entreprenörerna och produktionen och lönsamheten riskerar att minska.
– Vår studie visar att det finns problem i traktdirektiven när det gäller främst virkesavlägg och förröjningar. I övrigt är det inte så stora problem, säger Åsa Gustafsson, universitetslektor på institutionen för ekonomistyrning och logistik på Linnéuniversitetet.
Små virkesavlägg problematiskt
Hon har tillsammans med forskare på Skogforsk gjort en intervjustudie för att undersöka hur skogsentreprenörer upplever kvaliteten på traktdirektiven. De valde slumpvis ut 100 entreprenörer bland de cirka 1 000 certifierade skogsentreprenörer som finns i Sverige. Svarsfrekvensen var 82 procent. Och de problem som man främst rapporterade var för små virkesavlägg och brist på förröjning.
– Anledningen till att avläggen ofta är för små kan vara att man underskattar hur mycket virke som man ska ta ned. Det blir mer än vad man tror.
Skapar extraarbete
Studien visar att felplacerade och för snålt dimensionerade avlägg skapar irritation och extra arbete för entreprenören. En bättre planering skulle sannolikt ge betydande effektivitetsvinster och sänkta kostnader.
– Vi vet inte varför det är svårt att få med bra information om avlägg eller förröjningar. Det ska vi försöka ta reda på i nästa studie.
Fortsatt forskning
Forskarna ska också försöka ta reda på exakt hur mycket skogsentreprenörer förlorar på dålig information i traktdirektiven.
– Vi vill mäta hur mycket tid som entreprenörer faktiskt förlorar, men vi har inte en färdig metod. Det ska vi försöka utveckla i framtida forskning, säger Åsa Gustafsson.