Bra så in i baljan
Sojaböna och kidneyböna kan bli några av framtidens grödor vid gotländska lantbruk. Det framkom vid en temadag om baljväxtodling på Lövsta naturbruksgymnasium på Gotland i början av februari.
Gotlandslinser, jakobs koböna, gulböna och tranbärsböna är lokala namn för några av de baljväxter som odlats länge på Gotland för husbehov och som visades för deltagarna på temadagen. Målet var att öka intresset för baljväxtodling på Gotland.
Ett fyrtiotal personer mötte upp för att lyssna till forskare, rådgivare, kulturvetare och lantbrukare som i dag odlar baljväxter.
Per Modig är lantbrukare och växtodlingsrådgivare. Han driver gården Fagraslätt utanför Kristianstad. Sedan 2009 odlar han bland annat svarta bönor och linser på cirka fem hektar och säljer direkt till butiker och matkooperativ. Per Modig upplever att intresset för baljväxter har ökat under senare år.
– Vegetarianer har varit helt lyriska över att kunna köpa svenskodlade bönor men nu börjar också större aktörer bli intresserade, säger Per Modig som berättar att flera livsmedelsföretag söker fler leverantörer av svenskodlade bönor.
För den som vill börja odla bönor i större skala finns dock en hel del att tänka på. Per Modig säger att bland det viktigaste är växtföljden. Helst ska man vänta 6 år innan man återkommer till samma åker. Det är också viktigt att planera sin odling för att hålla ogräset under kontroll. Det gäller att välja fält där man inte har problem med kvickrot och att vara noga med radhackningen.
I dag finns det nya sorters baljväxter som är förädlade för att passa modern odling, bland annat genom att baljorna sitter högre från marken och därför lättare kan skördas med maskiner.
– Jag har aldrig fått så mycket respons på Facebook som när jag började odla linser, säger Per Modig som hoppas att fler lantbrukare ska börja odla baljväxter. Per Modig menar att förutsättningarna på Gotland är goda.
Erik Levander från Havdhem, var en av de lantbrukare som kommit till Lövsta för att lära sig mer om baljväxtodling. Han odlar i dag spannmål, oljeväxter, lucern och klöver på ca 400 hektar. Han kan tänka sig att börja odla baljväxter som kan säljas direkt som livsmedel, men anser att det krävs större volymer, inte minst för att kunna samordna transporter till fastlandet och exempelvis till Öland där det finns moderna anläggningar för att torka och sortera bönor.