"Bra besked om rötslammet"
Det kom ett välkommet besked från årets LRF-stämma. Slamspridning i det svenska jordbruket är inte längre självklar och frågan ska utredas och förhoppningsvis omprövas. Det skriver Gunnar Lindgren i ett debattinlägg.
Det kom ett välkommet besked från årets LRF-stämma. Slamspridning i det svenska jordbruket är inte längre självklar och frågan ska utredas och förhoppningsvis omprövas. Det skriver Gunnar Lindgren i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det svenska jordbruket har många förtjänster, men just slammet passar inte in i denna bild. Vi som är kritiska till slamspridningen har stått kluvna inför att å ena sidan stödja det svenska jordbruket och å andra sidan skydda foster och barn.
Som allt fler i dag känner till har Livsmedelsverket visat att ammande kvinnor får cirka 35 procent av dioxiner från mjölk medan intaget från ”fet Östersjöfisk” – som man varnar för - är cirka 7 procent. Dioxiner avdunstar från slam och slamhögar och faller ned på all åkermark – också på mjölkgårdar. Samtidigt säger Livsmedelsverket att barns intag av dioxiner ska vara så litet som möjligt – här hjälper inga gränsvärden.
I nuvarande läge, där andra länder i Europa frångår slamspridningen, måste svenska jordbruket upphöra att sprida slam och inte hamna i rollen som ”sämst i klassen”. Man kommer därmed att behålla sin plats som en av Europas främsta livsmedelsproducenter och belönas av konsumenterna.
Gunnar Lindgren
Civilingenjör